Dagsarkiv: 6 juli, 2011

21 frågor (och svar) om bloggandet /erviluca

 

Kopiera och svara själv!

1. Hur länge har du bloggat?

Hm….Jag började nog blogga ungefär 2006, tror jag, men då såg jag BARA bloggandet som ”att skriva dagbok på nätet” och hade inte en tanke på att man kunde få kontakt med andra bloggare osv. Jag kom inte igång riktigt heller, eftersom jag inte klarade av det rent ”tekniskt” i början, så varje inlägg tog så lång tid….

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?

Ingen bild alls. Jag tänkte att ”dom andra” tänkte som jag, kanske; Att istället för att skriva dagbok och lägga undan den i nattduksbordet varje kväll, så skulle man skriva dagbok på ”nätet”.

 3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?

Minns inte  riktigt….Men det kan ha varit ”Tärningen är kastad” eller möjligen ”Varför är det så omöjligt att backa in bilen” (Mysan), som försvann vid flytten från AB-bloggen och hit.

 4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?

Jag känner nog bara ”Jaha”. Inte så mycket faktiskt: ”Så var det då” liksom.

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare? 

Det beror på vad man menar med ”regelbundet”? Nästan varje gång jag går ut på bloggen numera kollar jag om ”Pappanhasse” skrivit något, och ofta också ”Christel (Under min hud)” och hos Islin. Sarahmara brukar jag också titta in hos då och då.

6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)? 

Jag läser i princip bara dagboksbloggar.

 7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om. 

C4 hette en tjej som jag tittade in hos förr rätt mycket. Hon skrev så ”bländande” på något vis, men hon tror jag var väldigt olik mej. Jag vet inte om hennes blogg finns kvar.

 8. Nämn en bloggare (obs: läka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om. 

V-slip verkar väldigt lik mej. Men hon skriver ju knappt själv nu…Jag vet inte om hon lärt sej den här bloggen än…

 9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar? 

Dom tycker ingenting, tror jag. Jag har alltid skrivit mycket på olika sätt. Dom tycker nog bara att ”jaha, nu skriver hon DÄR också!” tror jag. Dom är inte förvånade, men dom förstår inte hur jag hinner med att skriva alla dessa bloggar, för jag har ju den här och ”Familjeterapeut” och en blogg på ”alltforforaldrar” också, men DEN (sistnämda) hinner jag INTE med.

 10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?

Vet inte riktigt. Jag har skickat en länk ibland, till någon jag skrivit om, och då har dom mest tyckt att det är ”typiskt mej” eller skrattat och tyckt att jag skriver bra, och att dom känner igen mej, så…Ja.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?

Tvärtom. Jag var nog mer ”öppen” i början. Tills jag insåg att mina söner (tex) läser bloggen av och till, och att jag måste censurera och ”skriva mer hemligt” för att ingen ska behöva ”fara illa” av det jag skriver. Jag tog också för givet från början att allt som folk skriver på bloggen är ”sant”! Hur kunde jag vara så korkad, och blåögd, kan jag tänka nu. Självklart hittar ”folk” på jättemycket. Hela Blondinbellas blogg tex var ju tydligen bara påhitt, hörde jag att hon sa i någon intervju….

12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.

Sex. Bara för att jag är Mamma till fyra söner, som kan läsa. 🙂 OCH för att jag tycker att sex är väldigt privat.

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du? 

I början var det ingenting. Men nu tycker jag det är LYCKA när folk kommenterar, och läser, min blogg. Och jag antar att det är en bekräftelse. Men jag kommer nog att fortsätta att skriva, som jag gör, oavsett bekräftelser.

Jag gillar när folk tycker och tänker om det jag skriver. Och ibland har jag VERKLIGEN velat ha andra människors åsikter om saker och ting! För man lär sej ju av det. Och ibland behöver jag en ”spark i baken” eller så behöver jag kanske ”stoppas” eller ”förstå bättre”…

 14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?

Jag skulle vilja att det var så. Men visst måste det finnas superblyga och asociala typer som verkligen KAN SKRIVA och uttrycka sej här, och IRL är dom helt ”udda” och konstiga. Många författare är ju såna….

Min pappa, tex, skrev böcker, som var otroligt härliga och spännande, men själv var han rätt tyst och blyg…

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?

Nej.

 16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?

Ja, om man får fel sorts bekräftelse, eller om man blir ”nedtryckt” av ”galna troll” och tar åt sej för mycket osv.

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar?

Ja. När jag blivit missuppfattad.

 18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?

Ja, är jag tyckt till för snabbt i någons blogg om något den skrivit. Eller om jag läst för slarvigt och kommenterat utan att egentligen satt mej in tillräckligt. Jag har också skrivit blogginlägg då jag varit upprörd över något eller någon, och som jag sedan tagit bort, för det har inte känts bra i magen att jag lagt ut det (även om jag inte satt ut namn eller bilder) och ibland då jag skrivit något och senare ändrat åsikt….Då har jag ångrat mej och tagit bort mitt inlägg efteråt.

 19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?

Det är nog inte så många nackdelar….Annat än då jag känner mej nästan ”Beroende” av att gå in och skriva…eller läsa… Att vissa bloggar ”försvinner” är tråkigt, och att det finns s k ”galningar/troll” som bara går in för att förstöra och medvetet sätter igång bråk….är tråkigt…men har än så länge inte drabbat mej speciellt…kanske för att jag direkt tar bort såna elaka kommentarer och kommenterar dom själv absolut inte. Dom vill ha ”krig” och det ska dom inte få! Såna bloggtroll finns ju och kommer alltid att finnas, så det gäller bara att lära sej hantera dom…

 20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år?

Ja. Varför skulle jag sluta? Jag äääälskar ju att skriva!!!  Det är ett BEHOV och här får jag verkligen uttryck för det!

21. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.

V-slip, Islin, Pappanhasse, Christel, Tärningen.

 

Tiden går så fort! /erviluca

Mamma fyller år idag.

För några år sedan var vi bjudna  av henne till Cypern, allihop:  alla hennes döttrar med familjer.

Det var nog Den Bästa Semstern ever!

Och jag höll Världens bästa tal.

Det talet fick jag hålla en gång till, några år senare, när hon hade fest igen.

Hon ringde mej innan och vädjade:

-”Kaaan du inte hålla samma tal igen? Det var så FINT!”

Så då gjorde jag det.

En man kom fram till mej efteråt och sa att det var det Finaste och Bästa tal han någonsin hört! Det glömmer jag aldrig. Det värmde mitt hjärta. Och mammas också, troligen.

Nu fyllde hon år igen. Idag.

-”Kom över och fika med mej och tanterna!” sa hon.

Det gjorde jag. Jag var ju liksom redan ”i stan”….hos Stenis.

Det var tant Märta och tant Berit och tant Ulla. Den ena äldre än den andra.

En med gåstol, en med supervitt hår och en med grått hår. Och mamma.

Samtalet handlade om hur gamla människor blivit, vilka sjukdomar dom drabbats av och vilka som fortfarande levde och vilka begravningar dom gått på….

Sen kom Samtalet om Baaarnen och barnbarnen. Det var också viktigt. Mamma satt mest tyst. Men kanske hon ÄR sådan. Nuförtiden. Eller så har hon alltid varit sådan…eller så vet hon inget om sina barnbarn.

Jag tänkte att tiden/åren går fort. Och att det går fortare och fortare, ju äldre man blir.

 Tanterna förundrades över sina åldrar (allt ifrån 77 år till 87 år….)….och över alla andras åldrar ….och att ”tiden går så fort”….

….och att dom som var barn ”igår”, var vuxna ”idag” och hade egna barn (!)….som hade egna barn…

….och jag tänkte att vi borde FATTA det – vi ”unga” (eller dom ”ännu yngre”) – att Tiden går så fort, och att vi måste ta tillvara den IDAG och NU, för ”i morgon är det för sent”….

Typ.

Och när jag några timmar senare sitter på en restaurang, med mamma, och äter GOTT och dricker vin, och det kommer in ett gäng föräldrar, med babysar i barnvagnar…..

….och babysarna vaknar (fast föräldrarna troligen tänkt att dom skulle sova), och skriker….

….och papporna (Bra pappor!) går runt, runt med irriterade babysar på armarna (för att lugna dom)….

….så tänker jag i mitt stilla sinne:

”Det går över! Och plötsligt är dom 16 år, och vill inte ens följa med till restaurangen…

……och fort går det! Så stå ut och inse det! Och njuuut – även när dom trilskas”….

Men sen tänker jag att jag blivit ”gammal”, som tänker allt det, som Dom Gamla sa till mej när jag frustrerad gick runt runt med MINA söner gnällande och hängande på mina armar….