Han vill BARA bo hos mej nu. Inte hos pappan. Det har han egentligen velat väldigt länge, men….det har inte blivit så. Nu ÄR det så.
När vi var nyskilda ”rymde” Mellan hem till mej ibland….varvid Pappan först blev ARG, men sedan lät honom vara kvar – alternativt hämtade honom.
Det är inte lätt att vara skilsmässobarn alla gånger….
Mitt hjärta gick nästan sönder av frustration (+ kärlek) av och till. Jag ville ju att han, och hans bröder, skulle ha det bra!
Min ”lilla pojke”……
Mellan är ”Värsta Tonåringen” nu….pendlar i mellan Mjuk-och-Känslig, och Stenhård, och Glatt Skojboxande förbyts i ilska inom loppet av någon minut.
Utseendet är Hyperviktigt och stunderna framför spegeln är så löjligt långa att jag igår ställde undan alla speglar, för att han skulle kunna ta sej genom hallen utan att ”fastna” (3 speglar i hallen….), och komma för sent till skolan.
När jag säger att han är snygg ”som du är”, suckar han och säger:
-”Äh, du fattar ju inte! Du är ju värsta 70-talsmänniska!”
-”Meh, 70-talet är ju inne nu ju! Då är jag ju INNE!”
-”Mäh! Ååååååå…..!”
Igår kväll var Mellan Störtirriterad. Han fräste och suckade, stönade och var allmänt negativ till ALLT.
Dessutom fungerade inte internet, och det var nog ”dödsstöten”.
Svordomarna ökade i antal och styrka, fräsandet kulminerade…Han dunkade i bordet, på min (!) lap top och boxade i väggen!
Jag Andades Djupt och intalade mej att Inte gå igång, att bibehålla mitt Lugn, att inte låta mej provoceras….om och om igen….
Provokationerna stegrades….gradvis….
Tiden gick. Jag ville sova….
Han dunkade i väggen, kastade sin mobil i golvet och kunde inte förklara varför han var så arg – annat än att internet inte fungerade!
-”Gå och lägg dej och sov då!” sa jag (för klockan var mycket).
-”Äh! Jag är inte trött. Kan ändå inte sova…”
-”Jag går och lägger mej iallafall…” sa jag.
”Dunk dunk dunk KRASCH bonk dunk ssssstrrrrrrstrrrrrrrrssssssss!”, lät det från hans rum.
-”VAD GÖR DU?!?” ropade jag.
Inget svar.
”Dunk dunk dunk KRASCH bonk dunk sssssstrrrrrrrrrsssssstrrrr!”, fortsatte ljudet….
Jag morrade.
-”Nä du JÄVLAR!”
Jag gick in i hans rum och slet upp dörren:
-”VAD FAAN GÖÖÖÖR DU?!?”
Alla sängkläder var utdragna ur sängen och låg i en hög på golvet.
Det blev TILT i mitt huvud och hela harangen av ilskna och korkade ord sprutade ur mej:
-” XXXXXXXXXXXXXXXX CENSUR XXXXXXXXXXXXXX!!!!”
JAG började gråta av frustration. Han började gråta.
SEN kom Orden.
Orden som Förklarade VARFÖR….
Sen grät han. Och grät. Och grät.
Och det kändes skönt, att dom äntligen kom:
Orden och Tårarna.
Sen var han trött. Och jag med.
Och vi kunde lägga oss.
I tystnad.
erviluca #mammatillfyrakillar 
Hmm – inte lätt, i den där åldern. Men inte så lätt att vara förälder heller.
GillaGilla
Näe, egentligen ”älskar” jag den här åldern som är så omtumlande och utvecklande, men fyyyy vad jag ”inte-älskar” den ibland också – när den blir för intensiv… 😛
GillaGilla
puh, känner igen det, har en 14-åring här hemma som driver mig till vansinne, och speglar, nämn inte speglar. har tagit bort jag med.
Och jag är oxå ute, och ingen ingen tycker om mig, och jag är töntig och dum …..och allt annat och sen en kram emallanåt.
Stackars stackars barn, vilken emotionell berg och dalbana, men man blir ju GALEEEENNNNN til slut och blir det också gr¨åt här hemma, och då skäms jag, coh slokar med axlarna och komemr ihåg hur det var.
GillaGilla
Det är en otroligt omtumlande ålder för alla inblandade…. Jag tycker det är häftigt med tonåringar som ÄR! Och jag har gått igenom två tonårstider redan med Mellans två äldre bröder, men dom var inte alls så här…Dom smög igenom tonåren rätt ”snyggt”…. Mellan ÄR pubertet, på något vis…Häftigt och skitjobbigt!
GillaGilla
Jag känner igen det där!! Min son var sån när det var nåt som tryckte honom väldigt mycket…..
Det är inte lätt alla gånger… varken för oss föräldrar eller barnen….
GillaGilla
Ja, Mellan berättade vad det var när han grääät, men det vill jag inte skriva om här….Men det är ju båda Viktiga saker och så är det ”bara hormonerna” som gör att han måste fräsa och bråka…
GillaGilla
Jag tycker du har en förmåga att ta sakerna med dina grabbar så bra. Ibland när jag läser din blogg, då tar jag till mig det du skriver och har haft användning till mina grabbar av det:). Men du får inte betalt av mig:P. Tänk vad känslor dom har och vad skönt för din grabb att gråta ut!.
Kramizar
GillaGilla
Tack gulledu! På ett sätt har jag ju det ”enklare” än många andra, eftersom jag redan gått igenom två tonåringar med pubertetar….Å andra sidan hade dom väldigt milda pubertetar…
Dessutom har jag ju läst tonvis med böcker om människors utveckling, om barn, psykologi och allt annat, och jobbar med det dagligen…Ibland är det till ett hinder, men ibland är det rätt skönt också…Det är dock alltid MYCKET JOBBIGARE att vara mamma (med alla känslor!) än att vara ”behandlare”….förstås!
Kram till dej!
GillaGilla
Oh, stackars Mellan. Det är inte lätt när det blir För Mycket och man inte riktigt kan få ut det.
GillaGilla
Näe, han är som en mussla. Alltid. Och rätt blyg ute i Stora Världen. Så därför måste han väl få ur sej ”skiten” hemma, antar jag…
GillaGilla
Jag håller på och genomlever några tonåringar just nu. Den första har haft det klart jobbigast, men även andra. Man har fått svälja förtreten många gånger, för att fortsatt ha en bra relation. Och det har lyckats! Nummer 1 har nu kommit över det värsta, mår bättre, och är en trevlig människa igen, och vi har en jättebra relation. Några år sen var det… annorlunda. 🙂
GillaGilla
Svälja förtreten, sa Bull. Svälja ner var ordet sa Bill.
Det är nog A och O när man har känslo-berg-och-dal-bana hemma i form av tonåringar.
Mina två äldsta var otroooligt milda i sina uttryck…så det här är min första ”Explosions-tonåring”….
Jag minns mina egna tonår. Jag levde inte ut så mycket till mina föräldrar, för jag tror jag kände att dom inte skulle palla trycket…. Däremot skrev jag mycket och pratade med kompisar, dansade och levde ut frustrationerna på annat sätt….
GillaGilla
Ja, det är fan inte lätt. någonstans vet man att det finns två vinnare om man orkar hålla ut
/Adam
GillaGilla
Absolut! Och man kan se i tonåringens ögon att det handlar om liv och död, och NU!
GillaGilla
Jag tycker alltid så synd om tonåringar. Det är alltför mycket som händer då, både med en själv och med livet i sig. Det är en tuff period och även om man idag inte kan förstå varför man reagerade så starkt som man gjorde över vissa grejer, så var det ju verkligen så. Det var här och nu och döden döden.
Kram
GillaGilla
Precis! Jag har starka minnen av min tonår och minns precis hur det kändes – inuti….
GillaGilla
Absolutely written subject matter, regards for information. ”The earth was made round so we would not see too far down the road.” by Karen Blixen.
http://www.isabelsneakersus.com/
GillaGilla
Bill Minder 3 is great for keeping track of your monthly bills and setting up recurring bills, payments, etc.
GillaGilla