Så fort jag är med Minsting får jag ta del av hans härliga Funderingar, för dom ploppar upp som små bubblor heeeela tiden, oavbrutet:

-”Mamma, det är så jobbigt med grenar, för dom sitter så hårt på träden! När man ska ha en gren så håller den sej liksom fast – skithårt!”

-”Mamma, jag känner faktiskt hur jorden rör sej….” *känner efter noga* ”Ja, faktiskt – det gör jag!” *glad*

-”Jag skulle vilja vara hund för en dag….fast då skulle jag vilja vara DIN hund! För då skulle jag kunna kissa och bajsa var jag vill!”
-”Men, det får man ju inte när man är hund! Man får inte kissa och bajsa inomhus!” säger jag då.
-”Jamen, jag skulle inte vara rumsren….och det var ju bara för en dag!…..och så vill jag så gärna lära mej skälliska…och lyssna på vad hundarna pratar om…..”

-”Mamma, om man har ena armen UTANFÖR atmosfären och andra armen INNANFÖR atmosfären…Hur blir det då, tror du? Tror du att man liksom blir sprängd på ena sidan men inte på andra? Eller skulle man liksom sätta ut näsan innanför och andas, och sen vrida på huvudet och inte kunna andas?”

-”Mamma, varför får inte vi följa med till Stenis? Är det för att ni vill ha sex hela tiden?” *skrattar*
Själv sätter jag i halsen, harklar mej och säger:
-”Eeeee, ja det är ju det enda vi vill förstår du väl!! Ha ha ha ha ha!….Närå!……”





