Min mamma bor nära Stenis….men ändå långt bort…
…iallafall när det gäller att HINNA i tid!
Tiden är aldrig min Bästa Vän.
Inte Stenis Bästa vän heller…
Där är vi rätt lika.
”Vi hinner”, säger vi och klämmer in både det Ena och det Andra…och så hinner vi……
…..INTE!
….för vi kommer för Sent till min mamma…..
…och jag säger till Stenis:
-”Det är DITT fel!”
…och han säger till mej:
-”Näe, det är DITT fel!”…..
….och sen säger han:
-”Förlåt att vi är så sena!” till min mamma, som säger:’
-”Ja, men joooo….men….”
…och vi förståååår att hon har väntat…..
….och jag säger att:
-”Vi räknade fel och vi samarbetade fel och inte alls, med handling och allt…. och sånt…”
….men det är ändå svårt att Förklara, för när det gäller Tiden är vi nog alldeles för lika…..Vi tror liksom att Tiden är på Vår Sida…..men det är den inte…..
…men jag tror att jag tror det mer än Stenis..
…..men tillsammans blir vi…. Omöjliga!…..
…..men jag säger, som tröst, att
-”om man inte tittar på klóckan, och ändå gör så gott man kan, så är det liksom inte Tidens fel….utan mer Planeringens….eller vad det är….”
Men
….mamma är ändå glad över att vi kommer och att vi har mysigt tillsammans och pratar om NU och om DÅ och om Förritiden och Nuförtiden….
….och att vi dricker Sherry, och Öl och nubbar och drinkar…..och äter gott…..
Sen vinglar vi hemmåt. Jag vinglar mer än Stenis och han skrattar åt mej och frågar sej vad ”folk ska säga”…
…..men vi möter inget ”folk” …..vad jag ser……
Väl hemma ska vi försöka se på Körslaget…om det går…..och det tror jag faktiskt….för än är inte kvällen slut…för mej….
…tror jag….
erviluca #mammatillfyrakillar 