Spindeltrådarnas återkomst…/erviluca

 

Jag går i skogen med hundarna året om.

 Våren är underbar med fåglar som kvittrar, så att dom nästan sprängs, och alla små knoppar på träden som ”nästan-brister”!

Och den härliga vårsolen! Som kikar fram mellan grenarna.

 Men det är härligt även mulna dagar i skogen, på våren…tycker jag.

Nåja.

Det som jag dock glömmer från år till år – och som jag INTE tycker om (!) – är alla spindeltrådar! Jag ser dom inte, men känner dom:

 Hela tiden får jag ”torka” i ansiktet efter någon spindeltråd som kittlar och irriterar – HELA TIDEN!

 

Så är det  på sommaren också…men då har man ändå vant sej och är beredd, på något vis….

Ibland går jag som en ”sned väderkvarn” med armarna viftande/vevande framför mej för att SLIPPA spindeltrådarna i ansiktet, för det är sååååå irriterande!

Grejen är att jag glömmer bort det från år till år – glömmer att dom finns! 

Men  så finns dom där igen, och jag tänker uppgivet: ”Javisstja – DOM!!”.

 *suckar djupt*

 

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Lämna en kommentar