Dagsarkiv: 12 april, 2011

Svar på frågor, och skicka vidare /erviluca

 

Ditt fullständiga namn? Censur

Födelseår? Censur

Hur lång är du? Cirka 167 cm

Var bor du? Åkersberga

Spelar du något instrument? Nja, kan spela blockflöjt, tenorflöjt och altflöjt…fast det var länge sedan. Kan ta X antal ackord på gitarren, och sjunga till…

Dina första tankar när du vaknar? Vill sova liiiite till.

Vart befinner du dig just nu? Vid datorn så klart, i köket

Vad ser du helst på TV? Körslaget, Idol, Let´s dance, So you think you can dance, dr Phil (ibland), dokumentärer

Vilken radiokanal lyssnar du på? Lugna Favoriter

Vad har du för färg på trosorna? *tittar efter* Vita med små rosa blommor på

Har du några husdjur? Två hundar och en undulat

Är du singel? Eeeee, särbo, kan man väl säga.

Vem vet mest om dig? Vet inte….Ingen vet mest om mej, tror jag….Kanske särbon, men vet inte…

Ditt mål i livet? Kärlek – att ge och få i mängder!

Rädd för? Ondska

McDonalds eller Burgerking? Mc Donalds absolut!

Sjunger du? Jättegärna! Har sjungit i körer och i ett dansband!

Kommer du överens med dina föräldrar? Pappa är död. Mamma är..”gammal”…Vi kommer överens helt okey…

Din hårfärg? Ljusblond

Skor du hade på dig idag? Svarta platta skor med band över vristen

Kläder du har på dig? Mörkblå mjukisbyxor med färgfläckar på, randig långärmad t-shirt, jeansväst….Är hemma och sjuk idag….

 Favoritårstid? Vår och höst

Favoritmat och dricka? Grillad kyckling, lax i ugnen…rött vin.

Sov du ensam inatt? Aldrig! Har alltid två hundar tätt intill i sängen – en ovanpå täcket och en under…

Vad var det senaste någon sa till dig? ”Meh! Klockan är ju skitlite!!”

Vad har du druckit idag? Vatten, the

Vad är det för väder hos dig nu?  Lite småkyligt vårväder, natt – typ.

Godaste glassmaken? Polkagrissmak, vanilj med choklad

Favoritklädsel? Bekvämt ska det vara! Och skönt! Och så ska inte bilringarna synas….

Favoritgodis? Salt lakrits och mintkyssar!

Längtar du mest efter just nu? Längtar alltid efter min särbo…Kroniskt…

Vad luktar det nu om du sniffar lite? Känner ingen lukt. Är supersnorig!

Saknar du någon just nu? Ja

Snus eller cigaretter? Cigaretter

Knark? BLÄ!! Bort med det!

Längtar du till din nästa födelsedag? Ja, det är ju bara en vecka kvar….

Är du blyg? Inte direkt

Tycker du att du har fin dialekt? Jag pratar nog rikssvenska, typ

Tycker du om fester? Sådär…Har varit på rätt många, är rätt ”färdig-festad”….

Tycker folk du är snygg? Ja, det tror jag nog. Fast oftare får jag höra att jag är söt.

Har du använt någon hårprodukt idag? Ja, jag hade inpackning i efter duschen

Vad har du för planer till helgen? Inga. Sönerna kommer.

Vilken åldersgräns tycker du det ska vara på systembolaget? 18

En bra film? Vet inte….

Sprit, cider, vin eller öl? Rött vin!
skickavidare.png

De Perfekta Människorna /erviluca

 

 

 

Dom Perfekta Människorna tycker nog att Allt som inte ”går rakt fram och lyder minsta vink åt Rätt Håll”  i livet, borde förbjudas.

 Så om deras Perfekta värld ska fungera borde följande förbjudas:

– Hundar, och gärna deras mattar och hussar också

– Hundar (men inte deras mattar och hussar)

 

– Rådjur, som äter tulpaner (fy sjutton alltså!)

 

– Älgar (för att dom…lever! Och är stora! Och kanske…goda – att äta alltså).

 

– Fästingar (men där håller jag med….)

– Bråkiga barn

– Bråkiga ungdomar

Alla tonåringar (för en del tror att ALLA tonåringar är bråkiga och dumma – dom har nämligen aldrig själva varit tonåringar, eller bråkiga… Dom var Lydiga Barn och sen blev dom Lydiga Vuxna. Punkt. Vad som hände däremellan är det ingen som vet…)

– Katter (ibland…men jag har en känsla av att just kattägare tycker mer illa om det mesta än många andra…fast jag själv tycker om katter…)

 

– Råttor (tama och icke-tama)

– Bilar (borde förbjudas för dom dödar jättemånga människor varje år…alldeles själva! *harkel*)

 

– Alkohol (för den kryper ner i människor när dom ligger och sover…i smyg liksom)

– Cigaretter

 

– Fåglar, för dom hörs och bajsar. Iallafall fåglar som ”bajsar på fel ställen” och var ”fel ställe” är bestämmer Dom Perfekta Människorna.

 

– Fester (iallafall såna som stör, dvs när människor pratar högt, sjunger högt och dansar…) –  iallafall såna fester som är i närheten av bebyggelsen…och stöööör!

….och säkert tusen miljoner driljoner saker till!

Så när allt sådant är förbjudet, kan vi ju sluta leva också – iallafall vi som gillar liv och rörelse och människor och djur som lever och finns och hörs och är TILLSAMMANS!

 

Så kan dom som smyger runt och LYDER, leva sitt tråkiga liv var och en för sig…..

…… bakom sina egna nymålade staket och med sina egna nyklippta och Perfekta gräsmattor…..

…..  kikande på om grannen gör något FEL….

…..och oj, vad tråkigt det kommer att bli med alla dessa PERFEKTA människor, som är tysta, och LYDER och inte gör några fel……

…..utan djuren och resten av  den mänskliga mänskligheten.

Men då får dom faktiskt skylla sej själva!

 

Gnällspikarna.

Men säkert hittar dom någon/något att gnälla på……. Med all säkerhet är det ETT grässtrå som sticker upp lite för högt ur grannens gräsmatta…

 

Ibland morrar det i hela mej…./erviluca

 

När jag har blivit påhoppad av någon ilsken människa som fräst något över mej eller mina hundar, fast jag inte gjort något annat än Existerat…..

Är man hundägare så blir man utskälld till höger och vänster….och lite hit och dit…och i mitten också….ba´fatt man är hundägare….verkar det som.

Vi är liksom ”Lovligt Byte”.

Man ska ”gå och stå RÄTT!”, sitta still och hålla käften. OCH ha sina hundar i kort koppel och stirra rakt fram, och banne mej den hund som LÅTER eller springer eller rör sej åt fel håll!

Ibland får vi nog inte ens andas. Tror jag.

 

Och då måste jag också tillägga att vissa hundägare kan vara lika hårda som icke-hundägare.

När man kommer gående med sina glada och snälla hundar, börjar den man möter rycka och slita i sina hundar och skrika:

-”HÅLL I DINA HUNDAR!!” som om det är värsta Döden vi har framför oss!!!

Fy faan!

 

Så gör inte Cecar Millan iallafall. Han tror, som jag, att alla hundar kan umgås – det är vi människor som skapar hindrena.

Det är nästan så att jag börjar bli lite nervös varje gång jag ska gå ut med mina hundar:

”Vem ska skälla (ha ha ha!) på mej idag?!?” liksom….

……det pirrar oroligt i magen och jag känner mej lite obehaglig till mods…..

…….och varje gång jag möter någon – med eller utan hund – är jag beredd:

Snart hälls en skopa ovett över mej.

 maj 2009 013.JPG

JAG är en vänlig själ…Synd att jag inte träffar mej själv….

 

Så det är helt underbart när jag träffar en Vänlig Själ Därute…för dom finns ju också, förstås….

Synd att dom inte uppväger alla surkart där ute.

 

 

Hur mycket snor kan man producera? /erviluca

 

Jag undrar verkligen om det finns någon riktig undersökning på det – någon som forskat på detta?!

Vad tror du?

När jag nu insjuknade i Värsta Förkylningen Ever så tänkte jag att jag skulle snyta mej i en burk, för att se hur mycket snor som kan produceras på ett ungefär under en förkylning….

….men så tänkte jag ett varv till….

…att söner och ”allehanda andra människor” skulle spyyyyy om jag gjorde så…..

….med med hänsyn till dessa snyter jag mej inte i en burk….

….men nyfikenheten sitter kvar:

Hur mycket snor producerar man under en förkylning?

Just nu känns det som om det skulle redan ha blivit flera liter!!

 

 

Jag är både ock! /erviluca

 

Jag är både glad och ledsen

både nöjd och missnöjd

både arg och lycklig

både snäll och dum

både sann och osann

både ärlig och ljugig

både tjock och smal

både ung och gammal

både förstående och oförstående

både snäll och dum

både sexig och osexig

både villig och ovillig

både nära och långt borta

både tillsammans och ensam

 

samtidigt

 och i ett och samma paket

 

 

Från förlossning till skilsmässa/erviluca

 

Man separerar/skiljer sej bl a för att man INTE samarbetar speciellt bra…troligen…

Sen, efteråt, när man INTE lever ihop längre, måste man VERKLIGEN kunna samarbeta!

”Ni måste kunna SAMARBETA för baaaarnens skull!” säger alla experter.

Men saken är ju den att man hade behövt kunna samarbeta för baaaaarnens skull, redan innan.

När ett litet barn föds, och alla känslor flödar, känner många nyblivna föräldrar, att de skulle kunna ”GÅ IGENOM ELD och FORSCERA HÖGA BERG” för detta lilla Underverk.

Man kan plötsligt offra sitt LIV för sitt lilla barn. Man blir en Tigerhona/en Lejonhane!

Man kan göra ALLT för sitt lilla barn!

Men sen blir det svårt. För att ”göra allt” innebär då att ändra sitt beteende, att ändra på sitt liv, att ändra sin livsföring, sådär som man sa innan att man INTE skulle göra: ”Ett barn behöver inte betyda att man förändrar något! Man kan ta med sig babyn, man kan träna som vanligt – INGET behöver förändras!”, säger många, som är utan barn.

Man ska inte ”bli som dom andra” – de där som förändrade sina liv helt för baaaarnens skull. SÅDAN ska man inte bli! Man ska förbli ”sig själv” och barnet ”får väl hänga med”….

Jojo!

Det kanske går, ett tag, med ETT barn.

Fast bara kanske.

Grejen är ju att NI/DOM borde tänka ”tvärtom”: ALLT förändras när man får barn: LIVET, TANKARNA, SÄTTET ATT VARA, INSTÄLLNINGEN TILL ALLT – allt!

Och inser man det, och förändrar sig vartefter förändringarna behövs, blir det enklare – om än svårt. Förändring är alltid svårt.

När man inser att man måste förändras, att tankarna tänker andra tankar, att kroppen har förändrats (iallafall för mamman), att själen öppnats och släppt in nytt ljus, att hjärtat blivit sårbart, att hjärnan tänker två – eller tio – varv till ur ett ”säkerhetsperspektiv”, som inte fanns där innan, osv så blir det lättare att acceptera de förändringarna som sker när man blir förälder.

Mamman TVINGAS in i Förändring med sitt stora hormonpåslag:  PANG, bah! Pappan SEEEGAR sig in – kanske under påhejande eller påkrävande av mamman. Kriser kan uppstå. Väldigt vanligt. Pappan ”förstår inte”. Mamman gråter av vanmakt över att han ”inte engagerar sig”. Pappan tycker allt ska vara ”som vanligt”, och fortsätter med sin hockeyträning 2 ggr/vecka. Mamman blir besviken.

Klassiskt beteende. Supervanligt. Skapar kriser. Skapar sår. Skapar frustration.

Kan skapa Början på Slutet.

Tyvärr.

Sexet dör för hon orkar inte, mellan amningarna och blöjbytena och nattvaken, och vill och kan inte inte älska med någon som är så ”dum i huvet” och ”bryr sig ändå inte om oss” och ”tänker bara på sig själv”.

Han tycker att hon bara bryr sig om babyn, och att hon blivit ”helt förändrad” sedan hon blev mamma, och han tänker att hon nog inte älskar honom längre och flyr ännu längre bort.

En ond cirkel skapas.

Vill det sig riktigt illa, leder dessa Skillnader till skilsmässa.

SEDAN ska man börja SAMARBETA.

För ”baaaarnens skull”.

Och då vaknar pappan! Han vill också ta del av sina barn! Han vill också bestämma! Han vill också ha sin beskärda del av barnen och deras tid.

Mamman står där och stampar, sur: Men han ville ju inte FÖRUT! Han spelade ju bara hockey och träffade kompisar och jobbade hela tiden! Komma här och komma!

Och dessutom vet han inget om barnen: Han vet inte att Lisa behöver snutte och napp på natten och vaknar en gång varje natt och då ska man stoppa in nappen och buffa lite på rumpan. Han vet inte att Lukas vill höra ”Pelle-sagan” varje kväll fast han hört den 100 gånger redan.

HUR ska hon kunna lämna bort sina små sköra babysar till den där pappan som inte agerat pappa tidigare?!?

Och så ska de komma överens dessutom!

”Det är mina barn också!” fräser han.

”Komma här och komma”, tänker hon.

Misstron är där från början. Tilliten saknas.

Kläderna, som barnen har på sig när dom byter hem är smutsiga, tänker hon. ”Kan han inte tvätta dom?!? Eller går dom i smutsiga kläder jämt hos sin pappa??”

Hon vill inte att han ska ha dom över påsklovet: ”Vad tror hon? Att barnen BARA är hennes eller?!?”

Kriget kan börja. Kriget som aldrig borde ha påbörjats. Kriget som hade kunnat förbli FRED om dom hade LYSSNAT på varandra från början, om dom hade PRATAT med varandra från början.

Vad synd att Kärlek blir till Misstro och t o m Hat.

Synd för barnen, som älskar båda sina föräldrar.

Dom föräldrarna som tänkte att dom kunde ”gå igenom eld” för sina barn, men som nu inte ens kan vara trevliga och tillmötesgående mot barnens VIKTIGASTE andra förälder.

Det viktigaste i ett barns liv är att dens föräldrar är lyckliga och mår bra! Så är du snäll mot dina barns mamma/pappa, så gör du barnen GOTT!

Men det klarar ni inte – ni som bråkar och härjar med varandra:

”Om bara HAN……!”

”Om bara HON……!”

Synd.

För barnens själar trasas sönder, skapta som de är av Två Bråkiga Typer.

Det viktigaste är ju egentligen inte att ha rätt, utan att det fungerar. Att det fungerar i livet för barnen och att de mår bra.

Eller hur?

Så lägg ner din prestige och lägg stoltheten åt sidan, fundera på vad du kan förändra hos dig själv, och inse att den förändringen kommer att göra så att dina barn får det lite bättre.

Och DET måste ju vara värt allt!?

Eller hur?

”Om jag inte fanns skulle mina föräldrar slippa bråka”, var det en liten kille som sa.

Och det stämmer ju, eller hur?!

Så vem bär Bördan….

….i slutänden?

 

 

 

 

 

 

Jag är sådan att jag är lite

– ”Äsch! Det fixar jag!”

eller

-”Jag kan betala – det spelar ingen roll!”

Super-generös och super-enkel att samarbeta med – iallafall ett tag.

För när man ska samarbeta med en både mentalt och fysiskt SNÅL människa så blir man till slut ”dränerad”. Fullkomligt!

Det gick bra EN gång med EN pappa till ETT barn.

Men nu är det en pappa till, och TRE barn. Dessutom kommer det uttalanden från barnen, där jag hör hur pappans ”tyckande” strålar igenom….

Och är det en sida jag verkligen, verkligen, verkligen INTE tycker om – och har supersvårt för (!) – så är det just SNÅLHET!

Jag BORDE sparat ALLA kvitton på allt jag köpt till barnen, och slängt i ansiktet på honom. Jag BORDE ha BEVIS på allt allt allt jag handlat, och låtit bli att tala om att jag köpt osv.

Men det är ju så lågt. Tycker jag. Det är att hamna på samma nivå som han är.

Det är lite synd om mej nu…./erviluca

 

Förkylningen fortsätter och utvecklas….

Snoret rinner så att jag gjort av med en hel toa-rulle med snytpapper, och jag har sår under näsan.

Värsta charmig!

Bakom/runt höger öga sitter säkert en ”förstoppning” av ”geggamojja” för ögat har sjunkit ihop och blivit mindre och det känns tungt och irriterat.

Jag är såååååååå snygg!

Inte!

Men när jag pratade med Stenis igår, sa han att det är INTE synd om mej.

VA?!?!

Självklart är det synd om mej, när jag bestämmer det själv!

Det ÄR synd om mej nu.

Det är inte diskutabelt.

Punkt.

Den som inte tycker synd om mej, kan dra!