
Idag var jag på föreläsning organiserad av Spädbarnsfonden. Rubriken var: Barn och sorg.
Mycket intressant!
Jutte, som arbetar med att stötta människor som sörjer, samt Björn Törnvall – pappa till Filip, som dog.
Först pratade en pappa som förlorade sin 8-årige son i en tragisk olycka kring hur det var när hans son dog, hur han reagerade, hur människor omkring honom, och hans familj, agerade/reagerade och hur han hade önskat att människor reagerat.
Mycket intressant!

Därefter fick vi höra den 8-årige killens bästa kompis berätta om hans upplevelser kring samma olycka. Bästisen (och också kusin med killen) hade nu hunnit bli 20 år gammal, och han berättade hur det varit att vara 8 år, och förlora sin bästis och hur folk omkring honom agerade och reagerade.
Mycket intressant!

Sen var det en proffs på sorgereaktioner som pratade. Det var intressant, men jag somnade nästan, för jag hade redan hört allt förut, så jag blev alldeles…sömnig….och ögonen föll ihop flera gånger….
….Förlåt! liksom….

Sist var det prästen/kaplanen Lars Björklund från Sigtunastiftelsen som berättade om sina upplevelser och tankar från att ha arbetat som sjukhuspräst med företrädesvis barn, på ett sjukhus, i 15 år!
Vilken karl! Han var så….VARM! Och go! Och vilken HUMOR! Han beskrev den ena tragiska historien efter den andra, med en sådan värme och kärlek till dom barn har pratat med och träffat, att vi var alldeles tagna! Min trötthet blåste bort, kan man säga…
När han sedan frågade:
-”Är det någon som vill fråga något?”……. var det alldeles tyst…..
….tills jag räckte upp handen och sa:
-”Vill du gifta dej med mej?”
….och han bah:
-”Javisst!”

Så om du vill komma på vårt bröllop så blir det den 12 juni kl. 15.00 i Sigtunastiftelsens kapell.
Välkommen!
………………………………………………………..
Not!
……………………………………………………….
…men det blev en dag att MINNAS!

