
Många kan verkligen offra sej för kärleken, men är det att ”offra” när man VILL förändra något för Kärleken?
Vad har du ”offrat” för kärleken?
Det finns dom som inte ”offrar” något…inte förändrar något för Kärleken. Där livet ”tuffar på” och OM dom blir kära, så får Den Andre ändra på SITT liv, eller så blir det ingenting.
För ett tag sedan träffade jag en kvinna som berättade att hon haft ett särbo-förhållande i 10 år! Till slut gav hon upp. INGEN utav dessa två ville flytta till den andres stad, TROTS att (eller just på grund av att…?) ingen utav dem någonsin flyttat!

HAN bodde i sitt föräldrahem, och föräldrarna hade flyttat ut ur huset….HON bodde kvar i staden där hon alltid bott. Båda hade vuxna barn som klarade sej själva. Ingen ville flytta. Inte ens på försök.
Och så tänker jag på Kvinnan som flyttade till sin beduin-man i Jordanien. HON vågade! HON satsade allt på ett kort! HON ville.

JAG har vågat och velat, och inte varit rädd. JAG har varit beredd att ge upp nästan ALLT för Kärleken. Inte för att jag är någon slags martyr eller lågt stående varelse, utan för att jag tycker att Kärleken är det Viktigaste i livet. Allt annat kan man ”fixa till”….eller anpassa sej till. Förutom barnen då. Men dom kommer ju först, på så sätt att jag aldrig skulle kunna överge dom.
Men många gör det också: Överger sina barn för Kärleken. Flyttar till Falun, fast barnen bor kvar i Stockholm….

Har du övergivit något/någon eller Offrat något/någon för Kärleken? Har du ångrat det eller inte?
Har du avslutat en relation för att ingen av er velat flytta på sej osv? Har du ångrat det eller inte?
