Dagsarkiv: 17 mars, 2011

Jag slänger på mej mina avklippta joggingbyxor och en grå t-shirt med vita prickar på, sätter upp håret, på med skorna och ska precis gå ut till gymmet, då jag slänger en blick på mej själv i den stora spegeln:

-”Meh! VA FAAN!!??” har jag lust att skrika.

Rätt ut, bah!

Jag känner mej ju rätt så snygg, och smal…..Dessutom lite smått sexig, faktiskt….och framförallt känner jag mej INTE gammal – absolut inte som en tant!

Men vad säger spegeln?

Spegeln säger: ”TANT med bula-mage. Punkt.”

Jag går närmare och tittar mej i ansiktet. Stirrar på mej….

Tänker: ”Njaaaa, rätt okey ändå…inte helt ful….” och så backar jag och fram kommer ”TANT med bula-mage. Punkt”

-”Va faan!?” liksom. ”Varifrån kom HON!?!?”

Jag går beslutsamt ut genom dörren, in i gym-salen.

Springer på bandet – länge. Svettas!

 Springer nog rätt snyggt

Faktiskt.

Håller in magen och känner mej smal och snygg.

 Hepp!

Går till vågen – väger mej:

 ”Jävla skitvåg!! Den och spegeln kan dra åt helvete!! Jag vet inte varför dom sammangaddat sej, men det har dom iallafall!”

Funderar på om jag måste byta gym……

…..med bättre speglar….

…………………………………………………………………………………..

Gymmar för magen och ryggen och armarna.

Riktigt KÄNNER hur fettet rinner av mej.

Streeeeeeeetchar.

 Fast bara lite. För det är tråkigt. Och segt.

Går in i omklädningsrummet.

 Jag vickar säkert lite extra på min snygga rumpa på vägen dit….

…men tappar nästan andan igen när SAMMA TANT med bula-mage dyker upp i speglarna i omklädningsrummet!!!

-”VA FAAN!?!?”

Duschar. Ser mej själv i spegeln från duschen: *Gråååååter inombords*

 Tar då beslutet: Upphäva livet. Sluta existera. Man får inte se ut som jag och fortsätta leva. Punkt.

Suck!

Kroppen suger!

Fett!

Uäck!

Vi går en kort bit tillsammans när Minsting ska gå till skolan. Han vill ta med sej en pistol som han hittade i hallen på morgonen. Jag säger

-”Nej, ni får inte ha vapen i skolan, och det blir så upprörda känslor!”

-”Men om jag bara har den i väskan och tar hem den till pappa då?”

-”Ja, om du lovar att inte ta fram den i skolan. Jag vill inte ha en massa upprörda samtal hit och dit…”

-”Varför blir dom så upprörda över en liten  plastpistol?” frågar Minsting

-”Det är många som är väldigt EMOT vapen och våld och sånt….kanske speciellt om man har en massa döttrar och inte har upplevt pistol-lekar hemma….” funderar jag…

-”Vad löjligt!” säger Minsting.

-”Nja…egentligen inte…för jag är ju  också helt emot våld och vapen och sånt…så jag förstår tänket, liksom….

…..och när Stora Storebror föddes hade jag bestämt att han inte skulle få ha några vapen alls. Jag var helt emot sånt. Han skulle bli en varm och kärleksfull människa, som inte gillade krig och våld och sånt, hade jag bestämt..

…..Men sen började han ta upp  pinnar från marken och skjuta med….och jag sa först ”nej”, men lät det sen ske…..

….sen började han bygga legopistoler…

….och så fick alla hans kompisar vattenpistoler….och då köpte jag också en…och en till…

….och sen ville han vara med och leka krig med sina kompisar, så då fick han EN pistol iallafall…..efter långa samtal om krigets fasor och våld och sånt….

Googlad bild. Jag vet inte vilka barnen är.

Sonen förklarade tröstande för mej: ‘Men det är ju inte På Riktigt, mamma! Vi bara LEKER!’…

….sen blev det ett vapen till, och ett till…..och sen blev det en kulspruta, några svärd och ett gevär….

…så blev det stridsgubbar av olika sorter och våldsgubbar…..

…så kom det fler söner….och ytterligare någon till….

…och NU är det en hel låda med vapen i garderoben, massor av våldsspel på datorer och allehanda spelmaskiner och inga begränsningar alls nästan!

…men jag är fortfarande EMOT våld och vapen och sånt….”

Minsting tittar på mej och ler förstående:

-”Men vi är ju också emot krig och våld och sånt…Vi FÖRSTÅR ju att det inte är på riktigt, att det bara är på låtsas! Vi kan skilja på Verklighet och Fantasi!”

Han säger det lite tröstande…som om han tänker att jag ”gav upp” och att jag nu tror att jag har ett gäng ”våldsmän” hemma….

-”Ja, jo, jag vet….Jag har förstått med åren att pojkar behöver leka dom här lekarna…För ni är ju fina och kärleksfulla killar allihop! Och ingen av er vill bli soldat eller slåss eller vill döda någon…..”

-”Vilken tur att du ändrade dej, för det är ju skitkul att skjuta ihjäl folk!” säger Minsting

….och lägger sedan förklarande till:

 ”….i spelet alltså!”

Jag är ju bara en mamma som inte riktigt förstår det där med våld och annan liknande njutning…