Dagsarkiv: 12 mars, 2011

Jag hade tänkt sälja min bostadsrätt och skaffa en hyresrätt, för jag behöver pengarna och tycker inte längre om att ha lån på detta sätt…

Vill dessutom inte ”fixa allt själv” som man måste när man äger själv….

Så jag ställde mej i bostadskö där jag bor….och jag visste också då att dom hyresrätter som finns är mest i ett ”dåligt område”, men jag tänkte att jag ”får stå ut” tills…..det blir bättre liksom….

….men så tänkte jag ”slänga ut” en ansökan om bostad till mammas/Stenis stad också – som en chansning…ba´fatt se om det gick, liksom….och för att mamma kanske ”behöver mej”….och lite så….Gott och blandat, liksom….

Jag såg en läcker lägenhet mitt i staden på blocket, och bostadshusets ägarinna ville att man skulle skriva ett personligt brev som ansökan, så jag gjorde det….och tänkte att jag ”nog inte har någon chans” eftersom jag precis haft med Kronofogden att göra, bor inte i staden osv, men jag berättade hur jag tänkte och planerade osv.

Idag ringde hon.

 I morgon ska jag titta på lägenheten!

Shit bah!

Det  tänkte jag ALDRIG på när jag var ung. Då var jag bara UNG OCH KÄR när jag var kär:

Nema problema. Leva för dagen. Carpe Diem så det stänkte om det. Kärleken var allt!

Men sen blev jag äldre…och under den tiden levde jag i livet…märkte att det ”inte är så enkelt”….Kanske inte alltid helt svårt heller – bara ibland – men mycket MER än jag någonsin trott….

…..  det är väl TUR att man inte VET OM alla svårigheter som KAN kanta ens väg i livet, för då skulle man kanske lägga sej ner och dö från början…liksom….

Nåja.

När man blir kär är det ju i EN PERSON man blir kär. Men det räcker inte med det, för det är faktiskt en hel släkt man får på köpet….

….så människor i Andra Länder är rätt kloka egentligen…att dom utser en fru/man åt sina barn…och då funderar dom igenom noga att det är en Bra SLÄKT….fast kanske mest ekonomiskt då….vet inte….

Men man gifter faktiskt in sej i en släkt. Man påverkas av sin mans/frus föräldrar, syskon och diverse allehanda andra människor, och löst folk, som också hör till….och det gäller att dom är ”bra”, och att man trivs ihop….

…för om man INTE trivs med sin partners släkt, och vänner, är det bökigt och stökigt och svårt….

—————————————————————————————-

Idag har jag träffat Stenis släkt. Me like! Tummen upp! Det känns bra.

Varma goa människor med mycket humor – precis som Stenis själv.

Jag ”tar” dom!

Allihop.

När exets farfar försvann i förrgår, väcktes tankarna kring min egen mamma, och kring mej själv också faktiskt…men framförallt kring mamma, förstås, för hon är ju nästintill jämngammal med exets föräldrar.

Min mamma har aldrig visat några tecken på senilitet, medan hon har haft allehanda ”småkrämpor” fysiskt, som varit jobbiga för henne. Men inte något ”värre” s a s…

Hon går sina långa promenader varje dag, och cyklar några kilometer varje dag, när det inte är is och snö. Att hindra henne från promenaderna vore nästan att ”ta död” på henne….

När hon sist hade feber och var snorig sa jag till henne i telefonen:

-”Men då avstår du väl från promenaden idag?”

 Då svarade hon: -”Men, den är redan avklarad!”

Hon fick en mobil av oss döttrar för flera flera år sedan, att ha med sej när hon går ut på sina promenader, ”utifallatt”….men ”den ringde aldrig”….och sen glömde hon hur den fungerade och la undan den…

Så fick hon en ny mobil för ett par år sedan, av min äldsta son, men den var ”för komplicerad” så den har hon heller aldrig med sej….

När exets mamma och pappa nu snurrat till det riktigt för sej, och dom bor i Kalmar och exet i Stockholm….så börjar jag tänka på MIN mamma och på mej själv….och har funderingar kring om jag ska flytta….närmare, för att inte säga nästintill….

Stenis bor i samma stad som min mamma…så det vore ju att ”göra två flugor på smällen”….ha ha ha…*harkel*… Jag skulle kunna titta till mamma lite då och då och hjälpa till när det behövs, och så skulle Stenis och mitt liv förenklas något…troligen…

….fast det är rätt bra som det är också….faktiskt…

….iallafall när jag är hos honom…som nu! 🙂 ……

Jag funderar vidare…ibland hjälper Ödet eller Slumpen till…vi får se….

Det är ju inte bara JAG som måste förändra mitt liv i så fall, utan också mina barns liv ställs på ände, och ”möbleras om”….så kanske jag måste tänka ”två varv extra”….fast bara kanske….för….

……”TÄNKER MAN FÖR MYCKET PÅ NÄSTA STEG BLIR MAN LÄTT STÅENDE PÅ ETT BEN”….

…och då tappar man ju balansen!

Juh!