Som ni ”alla” vet, så är jag ingen hejjare på ekonomi.
Jag kan mycket här i livet, och är inte helt ”dum”….Faktiskt supersmart när det kommer till relationer och människor osv…men när det gäller ekonomi och matte och sånt….så undrar jag om jag inte har någon lätt ”diagnos” eller ”störning”…för jag får det verkligen inte att gå ihop…Varken i skallen eller i Verkligheten!
Nåja.
Som det kört ihop sej NU, har det aldrig kört ihop sej. Det är/har varit , Verkligen illa ställt ekonominskt!
Min snälla mamma har nu kommit till undsättning. Hon ska rädda mej från att bli ”gatubarn”…Eller kanske ”gatuvuxen”….
Jag får ett förskottsarv, som jag kan betala alla räkningar med, och starta från ”ruta 1” igen.
Jag har också gått till kommunens rådgivare och börjat få hjälp att sortera och lära mej ”hur man gör”.
Bättre SENT än aldrig!
MEN, idag, i telefonen, var nog mamma lite sur….för hon sa ingenting om ”förskottsarv” – däremot pratade hon på om att alla hennes pengar var slut och att hon nu inte längre kunde åka på semester och att hon var tvungen att ta ett lån för att hjälpa mej….Dessutom ”har du drivit mej i konkurs”…la hon till.
Oj oj oj oj!
Vad skulle jag svara? Nada. Njet. Inget. Eller typ: ”Oj!”
Jag drar alltså med mej mamma i ”träsket” och det känns ju inte alls bra!
Men sen ringde hon igen, och då var hon gladare. Hon hade varit på banken och pratat med sin ”bankman”, och hon behövde inte låna några pengar. Det gick att ordna ändå, och det skulle vara ett förskottsarv. Så då kunde jag också pusta ut.
Det är ju ingen höjdare att dra ner sin egen lilla mamma i ”träsket”…
erviluca #mammatillfyrakillar 