Månadsarkiv: februari 2011

Vi pratar om hur det var på 70-talet, och då säger han:

-”Dom som var tonåringar på sjuttitalet måste ha blivit helt sabbade, för jag har hört folk berätta hur dom fick röka helt fritt, hur vissa t o m blev bjudna på marijuana (stavning?)! En man berättade för mej att han fick rådet av en ”expert” att låta sina barn titta på när han och hans fru hade sex, för att barnen skulle förstå att sex var NATURLIGT!”

-”Ja, och det var ju topless också!” säger hon som sitter bredvid…

-”Ja, och bh-löst!” lägger jag till…

-”Och silikon fanns inte. Allt skulle vara NATURLIGT!” Han tittar frågande på oss som var med… och vi nickar.

-”Ja, och jag minns att man inte skulle vara MAN eller KVINNA, utan vi alla var LIKADANA och skulle ha likadana kläder och likadana hår….och sex skulle man ha till höger och vänster och hit och dit och allt skulle vara så Naturligt!” säger hon som sitter bredvid.

-”Ja just det! Unisex! Jag tyckte det var så snyggt…Jag såg framför mej hur jag och min blivande kille hade likadana kläder…..” Jag minns och leeer…..

-”Och alla barnprogram handlade om Samhället och om hur det var På Riktigt…En del var så knepiga så man förstod ingenting…Men det fanns ju inga alternativ….EN kanal….ETT barnprogram EN gång i veckan…”  Jag ryser.

Vi suckar.

-”Dom som var tonåringar på sjuttiotalet måste ha blivit helt sabbade!” säger han igen – han som var tonåring på 80-talet…

-”Titta på mej!” säger jag. ”Sabbad va?!?”

Fotnot: Jag hade HELA min tonårsperiod på 70-talet.

Han sa:

-”Du går så gulligt!”

…och sedan dess (6 år sedan) tänker jag på dessa ord nästan varje gång jag går….och det känns så BRA!

”Tack, Marcus!”

(Bilden är tagen från Google bilder och föreställer Alex Schulman)

….eller så kan man säga:

ATT STRYKA MOBBAREN MEDHÅRS….

…..eller att helt enkelt slicka honom i arslet!

Jag funderade på Alex Schulman och på hans väg till rampljuset….och så tänkte jag på vad dåliga förebilder ”vi vuxna” är för våra barn och ungdomar.

Alex Schulman blev känd genom att ”kasta skit” på andra människor – helt enkelt mobba dem. Genom att tala om vilka idioter Andra var på olika sätt. Hur de mådde av hans skitkastande förtäljer inte historien (just nu) men gissningsvis mår alla, som får skit kastad på sej ”Inte-Bra”.

För att slippa bli mobbad och nedtryckt kan människor istället stryka medhårs, beundra och ”slicka arslet” på den som mobbar – på den som ställt sej Utanför Det Sociala Sammanhanget (med ryggen fri). Där står han ju – över Alla Andra – och blickar ner på pöbeln. Vem vill inte stå där med honom?

Med Alex blev det dock så att han blev kär. Och kärleken var så stark att den gjorde att han ett tag ”tappade fotfästet” och att hans Egna Känslor kom upp till ytan. När Egna Goda Känslor kommer, händer det att man plötsligt också förstår Andras Känslor bättre, och därmed kan känna Empati.

”Oj! Vad har jag gjort? Kastat skit på Oskyldiga?”

Ångern kom.

Sen kom en liten dotter, som öppnade ytterligare en dörr i hjärtat, med än mer kärlek som svämmade över – både hit och dit. Pappa fick sej en släng kärlek av sleven i hastigheten också…och en kärleksbok till frun skapades. Det riktigt bubblade av kärlek.

Men sen då?

Nu finns det en liten lista igen…Där A Schulman bestämt vilka som ”duger” och vilka som ”suger”.

Jag undrar hur det känns för honom NU – inuti – när han ”dissar” Vissa Människor?

Att mobba ”bara lite grann”…..

Alex Schulman har 35 000 18 000 människor som följer honom på Twitter och en massa tusen som läser hans blogg. Det betyder att han är en förebild för många, och någon som många ser upp till. Vilken Ansvar har man som Förebild?

Vill Alex vara en förebild för unga av idag? 

Men oavsett om han vill det eller inte, så ÄR han det.

Så då är det alltså okey i Alex värld, och alla som ”följer” honom, att snacka skit om vissa – att DISSA vissa – att rakt ut i Universum tala om att tex ”Kristin Kaspersen duger inte”.

(Bilden är tagen från Google bilder med sökningsordet: Mobba)

35 000 18 000 personer följer ”Mobbaren”,   Alex rakt av,….och ”twitter-anhängaren”, Anna 14 år, ”dissar” Matilda 14 år, i skolan, för ”hon duger inte”…..Men det är väl helt okey att göra så?! Förebilden Alex gör ju så!

Eller?

Sådär att jag vill att något ska HÄNDA!

Något Nytt! Något Spännande! Något gott!

”Ååååå, Kinderägg! Tre önskningar i en!”

NOT!

Något Annorlunda! En Överraskning.

NÅGOT!

Annars måste jag kanske flytta igen….eller byta jobb….eller skaffa en ny hund….eller……

Hjälp!

Sönerna är svartsjuka på varandra – den ena mer än den andra!

Men! MIna barn skulle ju aldrig bli/vara svartsjuka på varandra! Dom skulle ju inte behöva det, för dom skulle få så mycket kärlek och omtanke och uppmärksamhet att dom bara skulle vara snälla, goa och kärleksfulla mot varandra och säga: ”Nu är det HANS tur att få!”

Suck!

Sönerna slåss – ibland handgripligen – men oftare muntligen!

Men! Mina barn skulle alltid vara snälla mot varandra! Hjälpas åt, dela, ta ansvar för varandra, älska varandra…

Suck!

Sönerna sitter framför datorn/TV:n nästan jämt.

Men! Mina barn skulle ju vara med i flera olika sporter, sjunga i kör och spela instrument och framförallt skulle dom älska att vara UTE och göra saker och att röra på sej!

Suck!

Vad hände, liksom?

Jag ska inte bry mej

Jag ska inte bry mej

Jag ska inte bry mej

Jag ska inte bry mej

    men

JAG BRYR MEJ!

FAAAN!

Vaddå?!

 Att jag inte fått några kommentarer på dom två senaste inläggen….att jag har färre kommentarer än ”många andra”….

Jag funderar på saker och ting…Kanske finns det inga svar – kanske finns det….

Men när jag får kontakt med en tjej/kvinna från min barndom via FB och får veta att hon fick sitt första barn när hon var 19 år, och därefter har hon fått fem till. Hon och hennes man, som hon träffade när hon var 16 år, har alltså sex barn tillsammans.

Så frågar jag var dom bor, och då visar det sej att dom flyttade först 3 mil från vår hemstad, och 27 år senare flyttade dom 3 mil till – fast åt andra hållet.

Vad har hon arbetat med alla dessa årt? Tja….Tagit hand om sina barn förstås, och jobbat, med lite av varje….Lite här och lite där….Jobbat och jobbat….

Och jag blir så FASCINERAD!

Vad är det som gjort att jag alltid velat vidare, velat utvecklas, flyttat, pluggat vidare och vidare, bytt jobb, flyttat igen, velat vidare, vidare…lära mej mer, velat veta mer, inte varit tillräckligt nöjd, flyttat vidare….osv.

Jag är både nöjd och inte nöjd med hur det var och hur det blev….och jag kunde inte göra på annat sätt, för lusten och viljan att ”vandra vidare” var så stark så jag hade inte kunnat göra på annat sätt och ingen hade kunnat stoppa mej.

 Men hur fungerar/funderar man när man Stannar kvar? Är man är NÖJD från början då? Eller är det så att man inte orkar ta tag i saker? Eller handlar det om Mod? Att våga ändra på sitt liv?

  Många säger att dom inte kunde pugga, byta jobb, flytta pga ekonomin, men den har aldrig stoppat mej – inte för att jag haft pengar, utan för att jag alltid tänkt: ”Det löser sej!”…..och så har det gjort det….

Hur är det med NYFIKENHETEN? Om man bor i Bollnäs tex, är man då inte nyfiken på hur det är att bo i Sundsvall eller Gävle? Eller varför inte i Stockholm eller Malmö?

Och om man träffade Pelle/Anna vid 16 års ålder….Är man då inte nyfiken på hur det hade varit att vara med Någon Annan?

Och om man sitter i kassan på ICA i Bollnäs i några år – blir man då inte nyfiken på hur det är att göra Något Annat Någon Annanstans?

Eller?

Vad är det som gör att VISSA bara MÅSTE vidare, och andra stannar kvar?

Vad är du för typ, och varför blev det som det blev/är?

 Hur tänker/tänkte du?

(Googlad bild. Jag hittade ingen med en människa som mös i soffan…)

Jag ser Någon krypa upp i soffhörnet med en kopp the. Det ser såååå mysigt ut! Jag kan riktigt KÄNNA känslan, och vill göra likadant….Sitta i soffhörnet en hel dag/kväll och bara myyysa…

Så är jag där, med en kopp the, i soffhörnet, och det känns inte lika mysigt som det såg ut…och hur jag än försöker ”mysa till det” och få fram känslan, så blir aldrig känslan som den såg ut – utifrån.

Jag blir kissnödig och måste resa mej och gå på toaletten, the:et blir kallt och måste värmas, filten trasslar ihop sej med fötterna, jag blir så trött att ögonen faller samman….och jag somnar till en stund…Vaknar och allt känns FEL (som det alltid gör när jag råkar somna på dagen) och jag kan inte hitta tillbaka till Vakenheten igen…

Näe, det blir aldrig lika mysigt i Verkliga Livet som det ser ut att vara på TV, eller hos andra i Deras verkliga liv….

Lilla chihuahuan Pelle är här igen och hälsar på. Han är i hund-puberteten. Han var här för två veckor sedan och då hade jag hoppats att han skulle ”sätta på” Flisa, för hon löpte då, och det hade blivit sååå söta valpar….Men icke sa Nicke! Eller Pelle.

Alla satte på alla här hemma, bland hundarna alltså, men det blev ingenting rätt liksom….

Nu är Pelle här och hälsar på igen. Och det är som om dofterna är kvar här….eller så har ”libidon” i honom vaknat – som en ”nyvaken” pubertetskille kanske…eller nåt!

Nåja.

Plötsligt blir Pelle störtkåt på vår gråludna hjärtkudde. Han sliter i den och lyckas göra ett litet hål. Ur hålet drar han ut nästan all stoppning….Sen sätter han på kudden! Oj oj oj, vad han juckar! Hej och hå! Han kan ju! Och så…..DALAAAAAA!….kommer Snoppos Enormos fram!

Nedan är en KORT filmsnutt på en chihuahua med snoppen ute – det är dock inte Pelle. Varning!

http://www.youtube.com/watch?v=J5y9ds5WU_k

(Googlad bild. Tro´t eller ej men Pelles snopp var faktiskt något längre och större.)

En röd Gigante Snoppo Enormo!

HerreGud!

Hur är chihuahuaor skapta egentligen? Består hela innehållet på kill-chihuahuaor av en Enorm Snopp, liksom?

När Lillen är färdig med kudden, sätter han sej flämtande och ”pustar ut”. Han nästan sitter på sin Snoppos Enormo! Tydligen är den öm, för när han råkar nudda den, rycker han till. Han kan inte gå! Han sitter där han sitter: Snoppen är i vägen!

Storing kommer in i vardagsrummet där Pelle sitter ”på” sin snopp:

-”Åååå, vad faan! Vad är det där?!? Åååå, fyyyyy vad äckligt!” utropar han förskräckt.

-”Ta bort honom! Jag kommer att få mardrömmar!” ropar Minsting när han råkar se härligheten…

……………………………………………………………..

Tänk om män (-niskor) var skapta likadant….Oj oj oj!

En liten skinnbit som ser ut att innehålla Ingenting…..Hokus pokus! och ut kom en Gigante Enormo alá elefantsnabelstorlek!

Ha ha ha!

Jag blir så IRRITERAD så att det kryyyyper i mej när min kära mor säger vissa saker. Det kanske du känner igen?

Som när hon säger:

-”Annas dotter, Caroline, som är 14 år, är såååå intelligent. Anna berättade att Caroline diskuterar viktiga världshändelser med sin morfar när de träffas, och att Caroline läser både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet varje dag! Hon är tydligen väldigt duktig i skolan också! Det går såååå bra för henne!”

-”Vad roligt för dom!” säger jag när det kryyyyper i mej. Och så leeer jag ansträngt så att det hörs i luren…

-”Och Birgittas sonson, Adam, var bäst i hela sin skola förra året när han gick ut nian. Han hade BARA MVG i ALLA ämnen. Tydligen är han en väldigt trevlig kille också, och han hälsar på sin mormor varannan helg eftersom han tycker det är så viktigt att dom har bra kontakt….och det har han kommit på alldeles själv, säger Birgitta”.

-”Jaha, vad kul för henne, och Adams föräldrar….”, säger jag och gör tvåtusen elaka grimaser mot min spegelbild.

-”Och vet du att Gunilla, som har en dotter…..eeeee….Du kanske vet vem hon är? Jag tror ni är födda samma år…Gick du i samma klass som Lena Evertsson?”

-”Näe….”

-”Ja, iallafall så har Lena tre barn med….Anders Rockert – du vet han…läkaren! Och dom har nu köpt ett hus i Stocksund…och eftersom Anders jobbat för läkare utan gränser i några månader, så har Lena varit ensam med barnen, och hon har ändå renoverat hela huset själv! Tydligen är hon väldigt händig, säger Gunilla.”

-”Ojdå….”  *döda döda döda döda*  tänker jag…typ.

-”Hon arbetar ju som barnmorska annars. Men det kanske du vet redan?”

-”Näe, det visste jag inte…Näe, nu måste jag laga mat åt mina tre dumskallar till barn, som varken har MVG eller några andra bokstäver i sina betyg.., och som aldrig hälsar på sin mormor, eller läser någon dags- tidning alls….och sen ska jag sätta mej i mitt stökiga och smutsiga hem, där förresten en  hund kissat på både det ena och det andra, och sen ska jag slappa framför TV:n en stund, med min tumme mitt i handen…. Puss och kram!”

 Namnen är fingerade.