Dagsarkiv: 30 oktober, 2010

 

 

(bilden tagen från Google bilder på sökordet: angry)

 

Stress stress – allt ska klämmas in på dom futtiga timmar som en dag innehåller! Och på hösten/vintern är dagarna kortare dessutom. Förlorar vi inte en timme i natt också? Fifaan!

Att åka till Täby och tillbaka, för att köpa väska och sälja/köpa spel tar TID. Vad ska man då ta bort av det som man egentligen borde göra? Hm…*funderar* : ”Ska jag ta bort långpromenaden med hundarna eller byte av däck?”

Summa: Ta bort båda.

Hinner inte, för in i tids-schemat ska det också pressas matlagning x 2, fixa i ordning i köket x 2, gå ut med hundarna ”normala” promenader x 4, blogga (! viktigt!), handla mat och så ”göra-ingenting-och-allt-samtidigt”…= Dutta!

Åkej! Jag tar en promenad med hundarna till ICA och handlar och rastar hundar samtidigt, men då kan jag inte handla så mycket, för jag orkar inte bära flera kassar OCH gå långt samtidigt. Nåja. Hej och hå. Handla handla.

”Visstja! Lovade Minsting att hyra en film ikväll. Jag hyr…..eeeeee….Kick Ass! Den verkar bra! Åh, vad glad han kommer att bli!”

Hem igen. Hej och hå!

-”Meh! DEN har vi redan sett!”  *ledsen mun*

-”Snääääääääääällla Storing! KAAAAAN du inte ta moppen och åka och byta film?!?”

-”VARFÖR SKA JAAAAAAAAG?????!!!” *sur och irriterad*

-”Snäääääääääääällla Mellan!! KAAAAAAN du inte gå med Minsting till ICA och byta film???”

-”NÄE, varför ska jaaaaag???? Jag vill ändå inte se någon film med ER (*ryser*)!”

-”Maaaammmmaaaaa! Kaaaan du inte  åka och byta film? Snäääällllaaaa!!!” Minsting vädjar.

-”Nej! Jag ska laga mat och fixa och dona och greja och göra allt!!” *stressad*

*känner hur det börjar morra i hela mej*

Lagar mat så det smäller om det: ”PANG! KRASCH! TJONG!”

I ilskan dundrar jag in i Storings rum igen:

-”KAN du inte åka med moppen och byta film???”

-”VARFÖR SKA JAAAG?!?” *skitargt*

-”GRRRRR!!! MORRRR!!!()=%&/¤%/%(&/)()=)=?(=?)(?)=)(!!!!!!!!”

*lagar mat ännu argare*: ”TJONG! SMÄLL! BONG!!! DONG!!!”

KASTAR bestick som ligger fel! ”Tappar” ett ägg i golvet! Svär högljutt! Pratar högt för mej själv:

-”Jävla ungar som alltid ska ha ha ha och aldrig hjälpa till!!! Dom kan fanimej dra åt helvete allihop och så….bla bla bla bla bla!!!”

-”Vem pratar du med?” ropar Minsting.

-”Mej själv! Och jag vill INTE ha några svar!!!” fräser jag.

……………………………………………………………………………

 

-”Mamma, jag kan väl åka och byta film då!” säger Storing och klär på sej.

Men nu är jag så arg att jag inte kan säga ”TACK!” och ”VAD SNÄLLT!” utan jag fortsätter morra irriterat….men jag lugnar mej rätt fort och hjälper Minsting på med hjälm och letar handskar, för han ska få åka med, till sin stora Lycka!

……….. 5 minuter senare…………..

-”Mamma! Jag fick soppatorsk!”

-”Mamma, det göööör  inget att vi ser samma film igen…Den är ju faktiskt bra…..” säger Minsting lyckligt….(han har ju fått åka moppe!)

 

 

(DEN köpte vi!)

 Vi åkte alla fyra: Grabbarna Grus och jag.

Mellan har faktiskt varit i Täby Centrum med sin bästa kompis vid några tillfällen, efter skolan…Han HAR faktiskt sagt att han ”titta på grejer” och ”kollat på saker” med Bästis….så jag trodde att han Kunde det nu…Kunde strosa runt och titta lite lojt och småintresserat sådär…

Ha ha ha ha ha!

Mellan ville följa med för att han skulle köpa en väska….Jag bah:

 ”VÅGEN!! Mellan vill följa med!! Jihaaaaa!”

Storing och Minsting gick till Game Store och skulle sälja spel och köpa spel.

 Jag och Mellan gick till Affär 1 och Affär 2 och tittade på väskor.

Näe, nu ljög jag! JAG tittade på väskor. HAN tittade i…taket…eller på väggarna möjligen…Men INTE på väskorna…Utan att titta på dom visste han:

-”Värsta lodisväskor!”     

*funderar*: Kanske han är lite synsk….

…och så satte han den stämpeln på ALLT just DÄR. Punkt liksom.

Vi gick till Värsta Supercoola Märkesaffären där Värsta Gayiga killen var affärsbiträde:

-”Heiiiiiiiiii! Kan jag hjälpa tiiiiiiilll?” sa han sådär ”gayigt” (så man undrar om dom tränat in att prata så…gayigt) men han var otroligt trevlig.

Mellan tittade i taket:  Tjusig stuckatur….sa han…NOT!

-”Ja, han ska ha en väska.” sa jag och pekade på Mellan (som stod blickstilla och höll andan, typ).

-”Till vaddå?”

-”Skolväska.”

Bögen visade oss flera väskor, men Mellan stirrade på mej eller på stuckaturen och skakade på huvudet och sa ”nej”.

Då föreslog bögen att vi skulle gå till ”Lundbergs väskaffär” och beskrev vägen dit. Gullig bög, det där!

Nåja.

Vi gick dit. Där fanns MASSOR av väskor!

Mellan slängde en snabb blick runt affären:

-”Näe, här finns inget!” konstaterade han. Och tänkte gå.

-”Kom nu!” sa jag och tog tag i ärmen på honom och drog in honom i affären, tills vi hamnade framför den lilla lilla avdelningen som hade Kill-skol-väskor.

Så började vi:

-”Vad tycker du om DEN?”

-”Ful.”

-”Den?”

-”Ful.”

-”Den?”

-”Ful.”

-”Den?”

-”Ful.”

-”Den?”

-”Vet inte.”

-”JIIIIHAAAAAAA! EN Vet-inte-väska!!! Jippi! VÅGEN!!”

Så fortsatte vi så, medan jag höll hårt i ”vet-inte-väskan”.

Mellan tyckte att jag pratade för högt, att jag var PINSAM, att jag såg konstig ut, att jag betedde mej konstigt…Han tittade sej runtomkring utan att röra huvudet, och kunde, precis som jag, konstatera att det bara var EN kund till i affären, men ändå var jag så piiiiiiiiiiiinsam!

TVÅ väskor fick betyget: ”Vet-inte”. Jag bad honom kolla hur väskorna såg ut PÅ honom, med väskan över axeln, i spegeln…och han bah:

-”VA?!? Eruinteklok?!?!?”

Jag kunde lika gärna ha sagt: -”Begå harikiri här och nu!” SÅ dumt var mitt förslag. Enligt hans reaktion.

När jag var supersvettig, och höll på att bli toooookig på att ingen väska blev ”JA”, utan bara två fortsatte vara ”vet-inte”, så sa jag till slut att vi ju kunde rådfråga Storing eller Minsting.

-”Öh!!” *host host host* och *sätta i halsen* : -”Minsting!?!? Eruinteklok?!?! HONOM kan man väl inte fråga!!!”

Detta tolkade jag som att man KAN fråga Storing.

Vi gick till Game Store och jag sa till Storing att vi behövde hans råd. Han såg ut som ett stort frågetecken, men följde med.

Mellan tyckte det var sååååååååååååååååååååååååå pinsamt att vi lämnade väsk-affären för att sedan GÅ TILLBAKA TILL DEN.

-”Sååååå kan man väl inte göra?!?!?” suckade han irriterat och såg ut som om han ville gå upp i rök.

-”Då går jag tillbaka SJÄLV med Storing, för jag tycker inte det är ett dugg pinsamt!” sa jag och traskade iväg utan att bry mej om Mellans himlande med ögonen och djupa suckar över den Omöjliga mamman han har.

Storing tyckte den ena väskan var ”Cool och snygg!” så då tog jag den under armen och gick till kassan och betalade den.

När vi sedan traskade mot bilen, och jag höll i påsen med väskan – för det är ju såååååå pinsamt att bära en påse ifrån Lundbergs Väskor ”fattaruväl?!?” –  (det är ju ”böööögigt!” juh! Men jag är gärna lite bögig) så tittade Mellan på mej, sådär lite under lugg och log och sa:

-”TACK för väskan, mamma!” och såg så nöjd ut så att varje sekund jag svettats bredvid honom i väskaffären var värd det. 

 

 

 

 

 

(NÄSTAN en sån köpte jag. Fast inte med ”krullet” och ”tjejbokstäverna”)

 

 

Mellan har velat ha en ny skolväska sedan skolan började i augusti. Men han har vägrat följa med  och köpa en. När jag visat honom väskor på nätet har han sagt: ”Ful. Ful. Ful. Ful. Ful. Ful. Ful. Ful. Ful. Ful. Ful”.

En dag beskrev han en väska som han sett på någon, som var snygg, och jag letade som en galning på nätet efter en väska med den beskrivningen, hittade till slut en som passade Perfekt till den beskrivningen, åkte till den affären som hade såna, och köpte den!

Lycklig som en ”Mamma-som-ska-glädja-sin-kräsne-son!” åkte jag till hans pappa, där han var på sin pappa-vecka, och ringde på dörren och presenterade Den Nya Snygga Väskan med ett stort glittrande leende som sa:

”Kolla! Jag hittade Väskan!!! The Bag!” .  Liksom.

Och han bah:

-”Vaede? Värsta lodisväskan, juh!” och stängde dörren.

Nej, han stängde inte dörren, men han stängde dörren till ”Möjligheten-att-jag-Någonsin-skulle-vilja-anstränga-mej-och-köpa-en-ny-väska-Någonsin-Ever-After!”

Typ.

Sedan dess har han fått ha sin gamla ryggsäck som är lite trasig och som han haft ”for ever and ever” och som är ”värsta trasig” och ”värsta:jag-har-ingen-väska-alls-juh!”.

Det är straffet för att man säger ”Nej!” när mamman kommer med ett Colgate-leende och Värsta Dyra Väskan (ja, dyr var den också. Iallafall i min plånbok mätt).