
MED pantflaskorna hade jag 145 kr. Jag räknade på minsta lilla mjölkpaket för att få ihop det så maten iallafall räckte över fredag kväll OCH att det skulle vara lite ”mys” också.
Jag stod där med penna och papper på Lidl och skrev: 3 x 6 = 18 kr + 35 kr +………………….och jag tyckte jag fick ihop det, men när jag sedan stod där i kassan och såg att kassapparaten fortsatte ÖVER 145 kr…blev jag nervös och började rota i fickorna..”…visst har jag väl slängt ner växel i fickorna någon gång?”
-”158 kr!” sa kassakille irriterat, när han märkte att jag blev svettig och kön växte….
Plötsligt kom det en stor Strålkastare och fokuserade på mej! I badande ljus stod jag när högtalarna ropade ut: ”Kvinnan i kassan har inte pengar så det räcker!”
Not!
Men det kändes så.
Jag letade frenetiskt i fickorna och i handväskan…Inte en cent!
….. Men hade jag hittat 1 cent hade det ju inte hjälpt, förstås…
-”Okey, jag får lämna tillbaka läsken”, konstaterade jag och puttade den bakåt….mot kassakillen…Han tog emot den då kvinnan bakom mej i kön sa:
-”Men! Hur mycket saknas?”
-”13 kr”, sa jag medan jag började stoppa ner dom andra varorna i påsarna jag hade med.
Kvinnan tog upp sin plånbok, öppnade den och plockade fram 13 kr och gav till kassören (manlig kassörska?).
-”TUSEN TACK! Vad otroligt snällt! Jag hoppas verkligen att du själv får uppleva den här vänligheten från någon någon gång!” sa jag och log.
-”Äsch, det var inget!” sa hon och log tillbaka.
Änglar finns!
Med svansen mellan benen smög jag ut ur butiken….eller:
Med svansen mellan benen gick jag rak i ryggen ut ur butiken…Inuti mej smög jag…utanpå låtsades jag som ingenting…..