Dagsarkiv: 4 oktober, 2010

En ilsken tonåring och hans "fittläxa"….eller var det "kukläxa"?/erviluca

 

 

VARNING FÖR FULA ORD!!!

 

(bilden föreställer inte sonen, utan är tagen från Google bilder med sökord: teenage boy)

Han är på dåligt humör redan när jag stiger innanför dörren:

-”Va faan!” skriker han till TV-spelet han spelar….

Jag bryr mej inte speciellt eftersom han för det mesta sprider såna ord och stönande omkring sej…emellan allehanda andra provocerande uttryck och suckar och småboxar och retsticke-ord.

Jag gör middag och vi äter.

Sen har han ”en jävla bögfittläxa”….och idag är det ”negerkukmatte”.

-”Negerkukmatte?” säger jag, ”…jag undrar vad det är för matte? Sån hade vi inte när jag gick i skolan!”

-”Ååååååååååååååååå!” suckar han.

Iallafall så ”suger” matten, som ”man ändå inte har någon jävla nytta av i framtiden”….och han ”fattar ingenting av den jävla bögmatten!”….

Det det finns dessutom ”ingen jävla fittpenna i hela huset” och det är ”DITT FEL!” fräser han och stirrar på mej. Jag ler och låter orden rinna av mej som vattten på en gås, samtidigt som jag tar fram burken med pennor i, vässar en utav dom och ger till honom.

Han suckar, högt.

Lillebror stör med sitt TV-spelande så att tonåringen fräser: ”Sänk ljudet din jävla ADHD-unge! Ärú döv eller?!?”

-”Näe, nu räcker det!!” säger jag och tittar argt på tonåringen.

Han suckar och lägger sej över bordet:

-”Ååååååååååååå! Jag orkar inte!!!”

Han räknar tre tal och kollar sen i facit:

-”Åååååå! Det är nåt fel i den här jävla fittboken!!!” fräser han när svaren han skrivit är fel.

Det är inte lätt att vara en hormonstinn 14-åring som är fylld till bredden av irritation och ilska.

Han gör några tal till.

Plötsligt tittar han på mej med vänliga ögon (”ojdå! Vad hände?” liksom) och säger:

-”Mamma, vi ska göra ett forskningsarbete om eko-system och jag ligger efter, eftersom jag var sjuk en vecka förut…så jag har bara en vecka på mej, och dom andra har haft mycket längre tid på sej..typ FEM veckor!”.

Egentligen förstår jag inte hur hans enda frånvarovecka gör att han plötsligt ligger fyra veckor efter med detta arbete, men men, man ska inte argumentar om såna petitesser med en hormonstinn tonåring, så jag säger:

-”Ta hem det arbetet i morgon, så hjälper jag dej. Vi fixar det tillsammans!”

-”Okey!” säger han, gör färdigt matten, slänger ifrån sej pennan och går in i sitt rum. Han verkar nöjd nu.

”Utbrottet” är över.

För den här gången.