Hoppfullt pirr /erviluca

(”Nästan-jag” läser igenom mina gamla manuskript…Bilden är tagen från google bilder)

Det liksom ”pirrar” inuti….Sådär lite förväntansfullt….Som kolsyra i magen….*piiiiirrrrrrrrrrr*

Jag har snart skrivit rent hela ungdomsboken och har börjat leta förlag på nätet….och det känns så BRA! Jag tycker att min bok är jävligt bra, faktiskt. Det känns så i hela mej, så jag tänkte att jag skickar den till ”Faan och hans moster ända tills Någon jävel ger ut den!!”

Så letade jag efter gamla manuskript igår, för att liksom inventera lite i det som jag skrivit förut….och så läste jag igenom mina småbarnsböckersmanuskript (puh, vilket långt ord det blev) och tänkte: ”Jävlars! Dom här är ju BRA ju!”….

….och så drog jag fram barnböckerna, och tänkte att ”dom renskriver jag, för jag VET att jag tyckte dom var lite omständiga när jag läste dom sist”, och så tittade jag på Vuxen-manuskriptet som låg där på köksbordet, och tänkte ”Det är nog inte så tokigt det heller”…

Så idag har jag googlat på ”Barnboksförlag” och ”Förlag” över huvud taget och känner:

”YES!!!! Den här gången går det vägen!!!”

Jag känner det i hela kroppen!

Därav pirret.