
När jag blir kär vill jag inte veta vilka min Kärlek varit tillsammans med innan, och vilka som var ”bra”/snygga/coola/han hade ”sååå” roligt med! Jag vill verkligen inte veta! Jag låtsas att han är ”oskuld”. Och att han aldrig varit med någon annan… Det är helt ologiskt och jag vet att det är knäppt, men så är det. Punkt. Liksom.
Nu råkar Kärleken ha tre barn. Hm….Men dom är så gamla, det är så länge sen….Dessutom är det ”Något Annat” med det….Något ”Riktigt” över det…. ”Seriöst” liksom….Inte någon ”snygging” eller ”flamma” eller ”Världens Passion”, utan det är bara ”Barnens Mamma” – lite präktigt och lite seriöst….Det går liksom bra….
Men jag klarar inte riktigt ”Resten”….Inte än iallafall….Kanske Någon Gång….Kanske inte….Är det viktigt att ”klara av det”?
Jag har ju ingen större lust att berätta om mina ex för min Kärlek. Varför skulle jag det? Kanske jag gör det ”med vänsterhanden” när jag berättar en historia om något som hänt i mitt liv, men jag låter inte ”Han” då bli ”Det Viktiga”, för inget EX är ju ”Det Viktiga”….
Är det viktigt att berätta hur många man haft/varit ihop med? Vilka dom varit? Hur det känts? Osv. Och var ska man sätta gränsen vid vilka som ”varit något”?
Jag såg ”How I met your mother” häromdagen, där tjejen krävde att pojkvännen gjorde sej av med ALLA saker han fått av sina ex-flickvänner. Hemmet blev i princip tomt. Hon såg liksom hans ex i kudden som han fått, vasen han fått osv. Jag förståååår det! Fast det skulle vara roligt!
Jag har haft ett liv innan jag träffade Kärleken! Ett rätt så intensivt och Levande Liv! Jag har inte ”legat på latsidan” s a s, och jag förstår att han inte är ”oskuld”….men…jag vill inte VETA! Jag vill verkligen inte veta att ”den tavlan fick jag av en tjej jag var tillsammans för för 3 år sen”….för sen är den tavlan ”Hon”! Förstörd, liksom. Varje gång jag ser den tänker jag ”Anna” (eller vad hon nu heter….). Jag vill inte veta! Jag vill inte leva med ”resterna av ex-flickvännerna”….så säg inget, snälla Kärleken!
Han vet det redan….jag tror han förstått….och jag tror inte han vill veta om alla mina ex heller…. Dom var DÅ, och han är NU!
Min syster och hennes man har gått igenom hela listan av män/kvinnor och ”vet allt om varandra”…. men det är dom, och jag är jag. Och kanske man kan ”gå igenom hela listan” om 5 år…eller 10 år….om det känns ”aktuellt”…Men tills dess är Kärleken och jag dom första för varandra….och det känns rätt mysigt och bra.
Nej jag förstår inte varför man ska ”bikta” sig för varandra….Har nog aldrig gjort det, har heller aldrig frågat om någons före detta….Jag är ingen svartsjuk person så vem han fått saker av spelar ingen som helst roll……….Det är ju något som har varit, framtiden är ju vår….Ha det gott….
GillaGilla
Näe. Jag är ingen ”svartsjuk person” heller, men visst kan det ”svida till” av svartsjuka ibland….Jag gillar det inte, men det spelar ju ingen roll…Det ”svider till” iallafall…. Med min ex man var jag ALDRIG svartsjuk! ALDRIG! Vet inte varför… Men jag var likadan i början…att jag ville inte VETA! Och det ville inte han heller. Så det var ju bra.
GillaGilla
Bra resonemang. Viktigaste är att reflektera på DÅ och NU… resten är aldrig intressant.
GillaGilla
Näe, precis! Jag undrar hur man gör då om man tillsammans möter ett ex….Hur presenterar man liksom sitt ex för sin nya? Hm….
GillaGilla
Jag har inte ont av det faktiskt. Dessutom så blir det svårt att inte nämna exen för de var ju ändå där med en under många händelser som man kanske vill berätta om. Jag nämner mitt ex ganska ofta tror jag. Min kille nämner inte sitt ex så ofta dock. Fast det kanske har emd hur det tog slut att göra om man nämner dem? För mig rann det liksom ut i sanden. Vi hade 4,5 bra år och min killes ex bedrog honom…Hur som helst gör det mig absolut inget om han säger att han fått en tröja av sitt ex, eller en stol och sånt. Så länge jag slipper få höra kroppsliga eller sexuella saker är jag nöjd. Jag ör ju glad att han haft andra annars hade han ju inte varit den han är, den jag älskar.
GillaGilla
Näe, det är ju olika det där… Och man styr inte riktigt över känslor som ”kommer över en”….
GillaGilla
Hm… säg du. Antagligen ”…en god vän till mig från tiden DÅ…”
GillaGilla
….förhoppningsvis…och inte ”Det här är min förra flickvän….” och sen lägga till ”….och hon var skitbra i sängen….”. Det gjorde faktiskt ett ex ex ex ex ex ex…. Usch!
GillaGilla
Jag resonerar snarare tvärtom, tror jag, men det beror så klart helt och hållet på hur han framställer sina ex. Jag menar att de antagligen varit en viktig del i hans liv, och att tavlan som han fått av henne också är en del av hans liv. Om han väljer att kasta tavlan ska det vara för att han vill det själv, kanske för att den påminner om henne eller helt enkelt för att den är ful. Är det däremot så att han hela tiden pratar om henne, oavsett om det är positivt eller negativt, så drar jag åt mig öronen och säger tack och hej. Då är han inte klar med henne och då har jag inget där att göra. Precis som han måste acceptera att jag har haft ett liv före honom så måste jag acceptera att han haft ett liv före mig.
GillaGilla
Du e klok du! 🙂
GillaGilla