Ett tomt hål /erviluca

 svart hål.gif

Jag och Plingeling pratade om Det Inre Tomma Hålet. Det som (troligen) finns i alla människor. Det där svarta hålet som gör ONT ibland och får en att känna sej så Övergiven, och ensam….

En del slukas nästan upp av Hålet, av och till, medan andra känner av det lite grann då och då….

Det kan verkligen göra ONT och få en att känna sej så Otroligt Ensam och Utanför! Och….E N S A M.

Plingeling sa att hon trodde att det hålet finns för att Jesus ska in där. Plingeling är troende, och Jesus har fyllt hennes hål. Det är inte tomt längre. Hon sa att om man INTE ”tar emot Jesus” så kommer hålet att förbli tomt.

Jag tyckte att det lät lite väl ”enkelt” eller….kanske ”svårt”, och funderade vidare på det rätt länge…och fortsätter med det….

Är det så att människor som ”tagit emot Jesus” (=blivit frälsta) INTE har det där tomma hålet inuti…ALDRIG någonsin känner sej ensamma och övergivna? ÄR det så?

Jag tänkte att Kärlek ska fylla hålet…Sån där djup och äkta kärlek….sån där som ”bara finns i sagorna”….eller sån där som man alltid hoppas man ska finna, men aldrig finner….Jo, ibland en liten stund….men sen rinner det ut igen på något vis, och hålet blir tomt igen…

Men, den kärlek man känner för sina barn är ju sån….men dom ska ju ut och flyga sen…högt och långt….och så flyger dom vidare till ”nästa bo”, och även om kärleken finns kvar, för evigt….så kan hålet kännas lite tomt….ändå….

…eller är hålet där för att det ska kunna fyllas och tömmas och fyllas och tömmas…som värsta toaletten!?

Eller vad?

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Ett svar »

  1. antagligen som värsta toan, fnissar….full med skitkorvar, fnissar ännu mer och känner mig som fem år.Och nej, jag tror inte Jesus fyller hålet, lika troligt som att Hans eller Greta skulle göra det, olika storys men sagor båda två.Och jag tror inte att alla har det där svarta hålet heller.

    Gilla

    Svara
  2. Det kanske är kärleken till sig själv som ska vara i det tomma svarta hålet?…..

    Gilla

    Svara
    • Ja, så har jag också tänkt…Att om man har väldigt GOD självkänsla kanske man inte har något tomt hål…?

      Gilla

      Svara
  3. Jag tycker att Anna har en bra poäng. Men en kärlek, kanske barn, vänner mm allt tillsammans behövs nog för att fylla hålet, tror du inte det?? kraaaamizar

    Gilla

    Svara
  4. Jag läste nånstans för länge sedan att i en del Nordamerikanska indianstammar bytte man namn, t.ex. efter nån speciell händelse eller som ett steg i sin egna personliga utveckling. Kanske när det inre hålet behövde fyllas ut med nya infallsvinklar och tankar.. Ha det gott!

    Gilla

    Svara
  5. Profilbild för Okänd Islandsmamman

    Kärlek fyller hålet. Alltså Kärlek. Inte bara till en man utan Kärleken, till vår nästa, till universum, till oss själva.Tror jag 🙂

    Gilla

    Svara
    • Tror jag med….men jag tror inte man fyller det och sen är det konstant, utan det fylls på, och rinner ut, hela tiden….typ…Tror jag… 🙂

      Gilla

      Svara

Lämna ett svar till erviluca Avbryt svar