Månadsarkiv: juni 2010

Jag får lite ont i hjärtat när jag ser Michael Jackson på TV i filmen ”This is it”. En så fantastiskt kreativ människa, så duktig sångare och så uppfinningsrik dansare, som gjort sådan underbar musik, med otroliga texter….men med så sorglig bakgrund….och med ett så ”trasigt inre”….och med ett så tragiskt slut….

Han ser så ensam ut, mitt ibland alla…och jag tycker om hans musik, men samtidigt mår jag illa…för jag tror att han gjorde ”det”. Jag tror att han utsatt ett gäng små pojkar för övergrepp. Jag tror att han var pedofil – offer för sin uppväxt, men ändå förövare….

…och jag får ont i hjärtat av vemod, av sorg, av kärlek, av allt! För jag tycker synd om honom, och hans patetiska och svåra liv, men tycker så illa om honom samtidigt…och allt blandas i en salig röra….och man kan nästan säga att det blir svart-vitt….black and white…

….black and white…black and white….

Funderingar från den snart 11-årige sonen:

-”Mamma! Om ALLA på hela jorden samlas på ETT ställe, och ALLA hoppar EXAKT SAMTIDIGT: Rör sig jorden då?”

-”….jag vet inte…vad tror du?”

-”….vet inte… Men om nästan ALLA dog i någon stor olycka eller nåt, och så blev det bara några människor kvar, så man kunde gå in i affärer och bara hämta saker, utan att betala….DET skulle vara kul!….Fast det skulle finnas många polisen…Såna som åkte i såna där pansarvagnar, med värsta kulstprutor på….”

-”Men om det fanns många poliser skulle du väl inte få gå in i affärer och bara hämta saker…?”

-”Jo, man skulle få det!”

-”Jahaaa….”….

-”Och så skulle alla människor få ha varsitt gevär!” *ler lyckligt*

-”Varför då? JAG tycker att det skulle vara FRED och att alla skulle vara snälla mot varandra, om det bara var några människor kvar….Då är det ju extra viktigt att man är snäll mot varandra…och inte dödar varandra…”

-”JA! Men man skulle inte döda MÄNNISKOR med gevären!”

-”Vad skulle man döda då?”

-”Skorpioner! Jättestora skorpioner. Stora som hus och bussar! Jättefarliga!”

-”Men varifrån kom dom då,  plötsligt?”

-”Från Någon Annanstans, förstås!” *tittar på mej som om jag vore…Dum…*

-”Okey, men JAG skulle iallafall vilja att det INTE fanns skorpioner och att vi skrotade alla vapen och levde i fred…vi som fanns kvar…”

-”Åååå, vad trååååkigt! Näe, det FANNS skorpioner! Och man fick skjuta dom:    *skjutljud* !!!”

Killar!

Suck!

Vilket fantastiskt tal Daniel höll till Viktoria, sina föräldrar, sina svärföräldrar samt ”folket”! Shit ba!

Finner inga ord, för det var så fiiiiiiiiint!

Jag blir alldeles rörd. Det är kärlek i luften. Det är så Romantiskt och fint och Vackert, och Viktoria och Daniel är så fiiina. Det strååålar om dom och ”love is in the air”….

…men ändå kan jag inte låta bli att skratta – åt SÄPO-vakterna, som i kostym och ”fiiinskor” springer och springer och springer….om dom ändå fått ha moppe, eller cykel…näe, dom bara springer och springer….Det ser ju för tokigt ut!

Allt är så seriöst och vackert och romantiskt och genomtänkt….men ÄR det verkligen genomtänkt att SÄPO ska springa bredvid vagnen?? Det ser inte klokt ut, och verkar inte klokt.

 Hoppas dom inte fick benhinneinflammation av att springa på asfalt i fiiiiiinskor….

Vad syskon kan bråka om:

– Vem han är på filmen: -”JAG är Batman!” ”NÄE! DET ÄR JAG! Du var han förra gången!!!” ”NÄ! Du var förra gången! JAG är Batman!!!” etc osv mm.

– Vem som klev in i bilen först: -”JAG kom först till bilen!!” ”Näe, JAG kom först!” etc osv mm.

– Vem som ska sitta fram i bilen: -”Det är MIN tur att sitta fram! Du får ALLTID sitta fram!!” ”NÄE; DU får alltid sitta fram! Det är MIN tur!!!” etc osv mm.

– Vem som kör den röda bilen med liten prick på (det finns nämligen samma bil x 2..eller 3): -”Det är MIN tur att köra den bilen!!!” ”Näe, du körde den förra gången!!” ”Näe, det gjorde du!!” etc osv mm)

– Vem som smaskar vid matbordet: -”Du SMASKAR!!” ”Gör jag ju inte!!” ”Görú ju!!” ”Nähääää, DU smaskar!” etc osv mm

– Vem som är bortskämd: -”Du är så jävla bortskämd!!” ”E´ja ju inte!!” ”Erjuju!!!” ”Det är DU som är bortskämd!” ”Nähääää!!” osv etc mm

– Vem som hoppar högst/längst/fortast/snyggast/snedast/coolast: -”Kolla mitt snygga hopp!” *hoppar* ”Äh! Jag kan hoppa mycket snyggare!” *hoppar” ”Mitt var mycket snyggare!” ”Varejuinte!!!” ”Vareju!!!” osv etc mm

– Vem som är ”bögigast”: -”Jävla böööög!” ”Ska du säga!” ”Ja, ska ja!” ”Du e ju kär i Christoffer!” ”E ja ju inte!!!” ”Eruju!!!” osv mm etc

– Vem som städade snyggast: -”Mamma! Kolla vad snyggt!” ”OJ, vad snyggt du städade!” ”JAG städade mycket snyggare – kolla!” ”Ja, oj vad snyggt du också har städat. Ni har städat snyggt båda två!” ”Näe, jag städade snyggare!! ” ”Gjorde du ju inte!!” ”Gjorde jag ju!”….etc mm osv

Summa av kardemumma:

MAN KAN BRÅKA OM ALLT (om man har syskon).

Egentligen vill jag inte stoppa hans kreativa framfart, men det är svårt när alla kreativa processer kommer så….överraskande och…plötsligt….och sen ska det gå FORT….Lösningen, liksom…

-”Mamma! Jag vill baka en sån där…paj! Och jag tänkte ta lite sånt där…typ…mjöl…men inte nåt surt….det ska vara en GOD paj! Inte sur.”

…och medan han pratar har han redan tagit fram halva köket och ”kört igång”, utan att varken han eller jag någonsin gjort en paj. Typ.

Och jag blir alldeles svettig! Och vill inte stoppa den ”kreativa processen”, men måste kanske….eller så går jag bara ut och solar en stund när han ”kreativar vidare”….

ELLER

-”Mamma! Jag behöver en KNIV, så jag tänkte tälja Den Här (*visar* egentillverkat ”lasersvärd”, gjort i slöjden. Obs! INGEN som inte vet att det är ett lasersvärd kan se det!) ! Har vi någon täljkniv?”

…och medan han pratar letar han igenom alla lådor….

….och jag tänker: ”Täljkniv? Täljkniv…täljkniv? Har vi någon täljkniv?”

Han hittar en fruktkniv och börjar tälja, i köket. Jag säger att han ska gå ut på balkongen och tälja, och sitter sedan och väntar på:

-”AAAAAJJJ! Jag skar mej!” och il-färd till sjukhus….

Jag håller nästan andan i Väntan På…..

Detta händer inte, utan han tröttnar helt enkelt.

Det är inte lätt att tälja en kniv av ett lasersvärd med en fruktkniv…..

….så fångas han av något på TV:n och Den Kreativa Processen flyger iväg…..

Pust!

…för den här gången….

Min mamma berättade om ”Åke” och ”Eva”, som bodde granne med oss.

Hon sa att Åke ofta sa ord som: ”Är hon inte vacker?!?” om sin fru, och tittade på henne med ögon fyllda av stjärnor…ofta!

Hon berättade att han tyckte att det hon sa var så klokt, att han tyckte att hon var spirituell och rolig, att hon hade underbar humor och att hon var så…VACKER!!!

Och jag sa: ”Eva???”

Och sen sa jag: ”E V A ? ? ? ? Vår granne E V A???”

För i mina ögon var Eva en utav dom fulaste tanter jag sett! Åke var rätt stilig, men Eva!! Puh!

Eva hade råttfärgat  hår i ”Gustaf Wasa-frisyr” och världens mest utstående tänder. Dom var så utstående att jag tror aldrig hennes tunga fick vara riktigt blöt. Hur kysser man någon med utstående tänder???

Utstående tänder är något av det fulaste jag vet! Jag tycker det är SÅÅÅ FUUULT!!!

”Ursäkta alla med utstående tänder!” men jag tycker så. Och numera kan man faktiskt ha tandställning….

Men snygga, trevliga, intelligenta Åke vidhöll: ”Äääär hon inte vacker!?” och man såg verkligen på hans ögon hur vacker hon var, inuti  honom, och hur mycket han älskade henne. Och det var så fint, och så fantastiskt!

Och jag skulle vilja vara så älskad…Jag skulle vilja vara Eva – om bara för en liten stund, och trots att hon  hade så utstående tänder….

…och jag tror att mamma var lite avundsjuk, för trots att hon var så vacker, fick hon aldrig höra det av pappa – han sa väl ungefär ”Du duger som du är!” som den finaste komplimangen – och jag tror inte han tittade på henne med stjärnor i ögonen heller…iallafall inte när jag såg det….

Igår på hundpromenaden gick jag och funderade på när min ”bästa tid” i livet var….Jan Malmsjö sjunger ju att ”Min bästa tid e NU!”, men jag vet inte….

Jag tror att min bästa tid var då jag var 12 år: Jag hade inget större ansvar, tyckte att jag hade världens bästa föräldrar (Oj, vad jag beundrade min mamma!) och levde i trygghet med dom, plus två systrar och två hundar, ett marsvin och allehanda andra djur, som jag plockade hem med ojämna mellanrum, i en villa i full harmoni. Jag var söt och omtyckt och hade många kompisar och intressen. Jag dansade jazzdans, gick på gymnastik, sjöng i kör, sjöng solosång och var kär stup i kvarten. Livet lekte verkligen!

På somrarna åkte vi tlll farmor och farfar på Landet, där dom hade 200 får (som jag äääälskade!!! Jag blir fortfarande alldeles VARM i hjärtat när jag träffar får och lamm,  kramar om dom och känner lukten) och där fanns också vädurskaniner, hundar och grodor. Samt Killar!

Grannen på landet hade SJU söner, och grannen på andra sidan hade TRE söner…i vår ålder. SPÄNNANDE, är bara förnamnet!

Farmor och farfar hade pool också, och dit kom alla grannar en gång om dagen och badade (mellan kl 12 och 14 varje dag var det ”öppet för grannarna”) och vi kunde sitta och beundra alla killar….Jag, mina två systrar, och vår tillika kärlekskranke tjej-kusin i samma ålder.

På kvällarna lekte vi Ryska Posten med grannkillarna, eller lekte ”Sound of Music” bakom huset bland ”bergen” utklädda till familjen Trapps barn….”ÅÅÅÅÅÅåååååå!”   *minns*

Livet var ett enda ”fnitter” kan man säga….

Jag kan bli lite…melankolisk när jag tänker på att mina söner inte får uppleva det som jag fått med mej i bagaget:  inget ”land”, inga får…ingen hel familj…. *suck*…

När var DIN ”bästa tid”? Eller är den NU, som Malmsjö sjunger?

Idag tar ISLIN ( http://blogg.aftonbladet.se/islin) studenten och hon är värd ALL uppmärksamhet för detta! Hon har kämpat i motvind och klarat det och hon är så jävla bra!!!

SKRIV OCH GRATTA HENNE ALLIHOP!!!

GRATTIS FRÅN MEJ OCKSÅ, ISLIN!!!

Min ex man berättade en gång att dom i hans ursprungsfamilj ALDRIG fisit inför varandra. Jag blev helt förundrad, för i min familj fes vi nästan ikapp… Pappa vann alltid – både på ”värsta lukten” och ”den ljudligaste prutten”, men jag låg snäppet efter…. Mamma var rätt ”duktig” hon med….

-”Men hur gjorde ni när ni behövde fisa?” frågade jag exet förvånat.

-”Gick ut ur rummet, förstås!” sa han

-”Men det måste ju ha varit ett evigt springande?” sa jag….

Han sa att det inte varit det, så då hade dom väl lugna och fina magar då…..kanske….eller så ”smygfes” dom….

Hur gör ni i er familj? Fiser ni rätt ut eller smyger ni med det?