Ett minne
När jag var 12 år fick vår strävhåriga tax Lina valpar.
Det var jag och min lillasyster som planerat och satt planerna i verket alldeles själva (och jag var den Drivande parten…och styrde min lillasyster dit jag ville…:) ). När Lina löpte gick vi ut med henne, och så gick vi helt sonika hem till den hantax vi valt, och frågade, ”oskyldigt”, ägarna om vi fick gå ut och gå med honom, vilket vi fick! Sen släppte vi hundarna lösa i skogen och VIPS så satt dom fast i varandra!
Syrran och jag blev jätterädda, för vi visste inte att hundar fastnar i varandra när dom parar sej, så vi började gråta och stod där och undrade vad vi gjort och hur vi skulle få loss dom osv, då dom plötsligt lossnade ifrån varandra…och vi torkade tårarna och insåg nog att ”det är så det går till”…
Nåja. Vi gick tillbaka med hantaxen till hans hem, och gick sen hem och väntade….
Två månader senare fick Lina fyra fina tik-valpar.
Vi berättade för mamma och pappa vad vi gjort, och mamma blev upprörd och menade att vi måste ringa hantaxens matte och husse för att berätta, men det tyckte inte vi. Hon gjorde det iallafall…men dom bara skrattade och tyckte inte det gjorde något.
Vi sålde tre valpar och sparade en.
Den taxvalpen ”råkade” bli min…Hon tydde sej till mej och ”blev min”….Hon sov i min säng och följde mej som en skugga. Eftersom hon var den första valpen som fötts hette hon ”Netta” (nETTA).
Detta gjorde min äldre syster GALEN av svartsjuka! Hon såg verkligen RÖTT när hon blev arg, så jag tog Lina ut i skogen med samma taxhane nästa gång hon löpte, och gjorde om samma grej. Fast den här gången skickade jag en kompis att gå ut med hantaxen, och så träffades vi i skogen….
Två månader senare fick Lina fyra valpar igen: Två hanar och två tikar.
Så fick min storasyster en egen valp! Den här gången vågade inte mamma ringa hantaxens matte och husse igen…Hon skämdes så. Jag fick LOVA att ALDRIG MER göra så! Och jag lovade. Och höll det, faktiskt….
erviluca #mammatillfyrakillar 
Vilken söt historia! Och vilken initiativförmåga! Häftigt!
GillaGilla
Jorå, jag har alltid haft initiativförmåga och varit envis,
GillaGilla
haha. Du är inte klok på en fläck 😉
GillaGilla
Ha ha ha! Och du är skitgullig! Och min mamma sa att jag var värre än båda mina systrar tillsammans” pga min envishet…
GillaGilla
Vad gulligt du berättar!!!! Bamsekramizar från Sarah
GillaGilla
TACK Sarahmara! Kramar tebax!
GillaGilla
Jag skulle vilja ha dig som kompis… vi skulle kunna hitta på så mycket skoj med hanar ute i skogen.
GillaGilla
…alla möjliga ”hanar”….”fniss”… 😉
GillaGilla
Sickna ungar.. : ) Själv nöjde jag och min kompis oss med att nästan tända eld på hedområdet här i närheten. Vi lyckades till slut släcka, men gissa om vi luktade rök..
GillaGilla
Tyyyyypiskt killar! Elda! Min son frågade mej häromdagen om vi inte kunde gå ut och elda i gräset med hjälp av mina glasögon….! Pust! Han glömde nog att jag var hans mamma…. 😉
GillaGilla
Fasen, jag kan inte låta bli att skratta. Vilken underbar historia.Ha en härlig dag // Tess
GillaGilla
Bra! För ett gott skratt förlänger livet, så nu lever du en dag till! 😉
GillaGilla
Herregud vad sött! Tänk att inte föräldrarna blev argare än sådär. 😀
GillaGilla
Pappa sa aldrig något…Mamma rynkade ögonbrynen ibland…men blev aldrig riktigt arg…hon skrattade nog mest…
GillaGilla
Jag smugglade hem två hamstrar, jag och syrran som vi sa till mammas bästa väninna som hade såna ungar att mamma ville att vi skulle hämta två!!!! haha, vi var riktiga rackarungar!!! kramizar o hoppas du har en fin dag!!!
GillaGilla
Okey…Jag ”smugglade hem”: Tre hamstrar (i olika omgångar), en mus, ett marsvin…. Va sa du nu då? Mamma suckade varje gång och sa: ”Ååååå!” men sen sa hon inget mer och vad jag minns tog jag hand om djuren själv…
GillaGilla
Jag har funderat på en sak, jag skulle aldrig neka mina framtida barn ett eget djur (när de är mogna & såklart om de inte är allergiska). Djur ger så mycket. Trygghet, kärlek, känsla för ansvar och glädje. Det skulle jag aldrig neka dem. Sen är det ju förstås föräldern som står för det huvudsakliga ansvaret, att se till att djuret blir omskött osv.Har du skrivkramp förresten? Det är ovanligt tyst här 😉
GillaGilla
Hej svej! Nej, jag har inte skrivkramp! Jag ”har ett jobb att sköta”… 😉 också! Men nu skrev jag just en liten grej… Kram!
GillaGilla
Hahaha, underbart! Vilken initiativförmåga.
GillaGilla
Ja. Det hade jag verkligen!
GillaGilla
I do agree with all of the thoughts you have presented within your post. They’re seriously convincing and will unquestionably operate. Still, the posts are extremely short for newbies. Could you please extend them somewhat from subsequent time? Thanks for the post.
GillaGilla