
Vi sitter i bilen på väg in till sjukhuset för att röntga ”den onda handen”.
-”Jag skulle vilja att det var lite mer action i livet!” säger sonen med eftertryck.
-”Vaddå för action?” frågar jag.
-”Ja, äventyr liksom! Krig och sånt!”
-”Näe, jag tror INTE du skulle vilja ha krig på riktigt! Du fattar inte hur hemskt det är!”
-”Jamen, inte sånt Riktigt Krig utan mer….att det kom zombies!!” Han ser nöjd ut.
-”Meh! Zombies?! Det kommer ju aldrig att hända!”
-”Men jag skulle vilja det! Då skulle jag ha ett basebollträ och en shotgun! Det bästa är att skjuta huvet av dom direkt!”
-”……………..”.
-”Men jag skulle inte vilja att du tog livet av dej!”
-”Näe, det hoppas jag! Jag vill inte att det ska komma zombies iallafall…Jag tycker det är rätt skönt att inte ha krig och fiender och sånt…och jag vill inte döda någon!”.
-”Men tänk va kul det skulle vara att jag står där i dörren och skjuter på alla som försöker ta sej in i vårt hus…”.
-”Näe!!! Om jag då ropar: Maten är klar! så kan du inte komma och äta, för då måste du döda zombies…Näe, det tycker jag verkar jobbigt! Tänk vad hungrig du skulle bli till slut!”
-”Ja, det förstås….*funderar*….Men om det kom Aliens då!?!”
Ser förhoppningsfullt på mej.
(Veeet: Han är TV- spelsfreak!)
PS. Handen var inte bruten – bara stukad! Och röntgenstrålarna tycks ha haft Magisk Effekt på handen, som nästan blev Helt Bra efter beskedet om att det inte var brutet: Plötsligt kunde han röra på fingrarna och använda handen igen! Det är bra med röntgenstrålar….DS.

