Dagsarkiv: 3 mars, 2010

AJ! AJ! AJ!

Jag veeeeet ju att jag inte kan trycka i mej en massa tabletter med gummi arabicum i! Jag VEEEET ju att jag får så vaaaansinnig magKNIP då!

AJ! AJ! AJ!

Men dom vaaaaar ju så gooooda! Lakrits med något syrligt…så när ena tablettasken var slut, tryckte jag i mej den andra  också…och VISSTE i bakhuvudet vad det skulle leda till…men tänkte nog att ”det är nog inte så längre…jag får nog inte ont i magen nuförtiden…hoppas jag!”…

AJ! AJ! AJ!

En fundering: Jag kanske kan STÄMMA Läkerol  på 100 miljoner dollar för att jag fått sådan FRUKTANSVÄRD magknip av DERAS tabletter!…om jag bodde i USA kanske jag skulle kunna det iallafall…

AJ! AJ! AJ!

Nu får jag väl sitta på toa resten av kvällen, med MAGKNIP!

Hur dum får man bli?

http://www.aftonbladet.se/wendela/article6711138.ab

Näe! Jag håller INTE med Wollin-tjejen!

FRAM för VANLIGA modeller i ALLA storlekar! Vi vanliga kan vara/är PRECIS LIKA VACKRA som ”pinnarna” som är modeller! Ibland är det faktiskt otäckt vad smala de är, modellerna.

Och det är JÄTTEVIKTIGT för dom små tjejerna, ungdomarna, barnen, flickorna att det är NORMALVIKTIGA kvinnor/tjejer som är Förebilder och modeller! Då skulle kanske även lilla Anna, Sara, Petronella, Johanna och Märta 13 år kunna vara stolta över sina kroppar, som är som dom är!

För jämlikhetens skull och självkänslans skull: Fram för VANLIGA MODELLER!!!!

 Det är fascinerande det här med Facebook – att man plötsligt har ett  helt gäng med ”vänner” man inte träffat, eller sett, på 20-35 år!

Gamla kärlekar, kompisar från förr, skolkamrater osv osv…Spännande!

En del minns jag inte alls: ”Vänförfrågan från Anna Björk”….och hjärnan jobbar så att den nästan kokar: ”Anna Björk? Anna Björk? ANNA? BJÖRK? Hm? Sala? Östersund? Sigtuna? Stockholm? USA?” osv….ibland kommer jag på det till slut och ibland måste jag fråga…

När jag var ca 16-18 år ingick jag i ett gäng som träffades och festade och hade kul ihop! Vilka som ingick i det har jag inte riktigt lurat ut än, men minns glimtar här och glimtar där…och tog fram lite bilder och fick ihop ”pusslet” liiiite mer….

I några veckor nu har jag chattat med C nästan varje kväll! Vi har tagit fram gamla minnen, samt uppdaterat varandra om nuläget i varandras liv. Så skulle vi då träffas. Igår. Liiiite nervöst var det.

Så kom han då. Samma gamla C.

Han var en trygg, varm, go, snäll kompis då, och han var en trygg, varm, go, snäll, kompis nu….

Livet har tagit mej runt i hela halva Sverige och jag har bytt kompisar och bytt bostad lika ofta som andra byter skjortor…NÄSTAN! Jag har gått utbildningar, bytt jobb och hela tiden haft ett driv ”vidare”…. Jag har gift mej, fått barn, skilt mej, varit ensamstående, gift mej, fått barn och skilt mej igen…

Han har jobbat med samma jobb, och bott i samma stad hela tiden. Visserligen gift sig och fått barn, och skilt sig, men ändå…

Vi hade en jättetrevlig kväll! Avslappnad, mysig, lättpratat…”som förr”…

…och nu tog mina ord slut….rann ut i sanden…liksom….