Jag såg Spårlöst igår…En kille som sökte sina föräldrar i Rumänien. Till slut hittade han sin pappa, och X antal bröder i alla möjliga åldrar…Jag tror jag räknade till 12, men jag är inte säker… Mamman hade dött några månader tidigare…Gissningsvis ca dryga 40 år gammal…
Det som slog mig, som ett knytnävsslag rätt in i Solar Plexus, var hur fruktansvärt Eländigt familjen hade det. Alla otroligt magra, smutsiga, med utslag i ansiktena, sorgsna ansikten…
Man fick följa kameran in i det PYTTELILLA huset, där det stod massor av sängar…och i sängarna satt någon deprimerad pojke här, och någon där…óch åtminstone EN handikappad pojke…Hur många som var mentalt störda, vet jag inte, men att dom led av olika brister var helt klart.
Killen, som sökte sin familj, pratade hela tiden om hur ”hålet” i hans hjärta hade nu fyllts, osv…Inte ett ord om hur fruktansvärt Eländigt familjen hade det…Kanske han sa det när kameran slutat filma, kanske det var bortklippt…men det gjorde ONT att se familjen i sin sorg och med sitt Eländiga liv.
Jag skulle vilja hjälpa! Men hur?
erviluca #mammatillfyrakillar 
Hej Viktor har med sin adoptiv familj startat en insamling av kläder,leksaker pengar mm. kolla på facebook så hittar du honom..http://www.facebook.com/#!/group.php?gid=314930761519&ref=mfmvhAnn-Louiseps. vi är en föräldra förening i Örebro som kommer skänka kläder och leksaker. ds
GillaGilla
TACK!!!
GillaGilla