http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6183903.ab
Se artikel ovan, om lögner.
Den som säger att den ALLTID TALAR SANNING ljuger! För man kan inte gå igenom livet och hela tiden Tala Sanning.
Vi småljuger, ”rättar till”, kör med vita lögner, avstår från att säga något (=är tysta) osv osv. Det går inte att vara en Social Varelse och få Höra Till utan att ljuga lite då och då. Och att säga till sina barn att man ALDRIG LJUGER är att ljuga – både för dom och för sig själv.
”Tomten kommer!” är ljug.
-”Det är inte tomten – det är farfar som är utklädd”, säger mamman som Alltid Talar Sanning.
Man står i köket och ”smygäter” på en godisbit man hittade i skåpet och så kommer Barnet:
-”Vad äter du på?”
-”En morotsbit”, säger man och tar fram morötterna.
-”Vill du ha?” Eller så säger man: -”Ingenting” och sväljer godisbiten hel….
9-åringen kommer in i och visar upp sig. Hon har tagit på sig strumpbyxor i lila, en röd kjol med blommor på och en randig tröja. Hon ser stolt ut och säger:
-”Visst är jag snygg?!??” och man SER hur hon vill bli bekräftad, men Sanningsenlig som man är säger man:
-”Nej, det där var jättefult!”…eller??
Din bästa kompis har blivit ihop med en kille som du tycker är jätteful! Verkligen superjätteful, men din kompis är jättekär och tycker att han är skitsnygg! Vad svarar du när hon säger:”….och så är han ju så snygg också!!! Eller hur?!?”.
erviluca #mammatillfyrakillar 
:)) ” vad är sanning, egentligen! Det som är din sanning betyder ju inte med automatik att det blir min sanning??Tror att man kan vända o vrida detta åt vilket håll som helst, faktum kvarstår dock, min sanning är bara min, inte någon annansAtt ”lura” barnen med tomten kallar jag inte att ”ljuga”, kallar det just för att ”luras”, leka lite!När ungarna är gamla nog, ja, då ”luras” dom tillbaka och ”låtsas” tro!Mitt äldsta barnbarn är snart femton år, han vill å det bestämdaste fortfarande vara hos mormor på julen, med tomte o allt ! Med glimten i ögat ”låter” han sig fortfarande ”luras” av hela upplägget, han älskar det! :)) minst lika mycket som migbarnet som behöver bekräftas, bekräftar jag,” ja, du är så fin”, för det är hon ju, även om det inte är min smak, men vacker det är hon ju alltid, vad hon än har på sig!!Till min vän säger jag” om du säger det så”…………! Jag ljuger inte, jag är glad att hon är lycklig! Tycker hon att han är supersnygg, ja, då är det ju ”hennes” sanning, eller hur?Jag försöker inte förväxla sanning med ärlighet, två helt olika begrepp med olika innebörd för mig!Men, om någon ber mig svara ÄRLIGT, vad jag tycker, då hamnar jag i ett helt annat läge!Kram/ gumman
GillaGilla
Mycket intressant! Så kan man också tänka. Då blir det alltså inte EN sanning, utan flera! Och att ”luras lite” blir att skoja och inte ljuga…Jag ska suga på den karamellen lite, för min Sanning är att vi alla ljuger lite då och då… 😉
GillaGilla