Idag har Sally flyttat!
Hon blev ”godkänd” hos veterinären och vaccinerad.
På kvällen kom den nya matten och hussen och hämtade henne. Hennes ögonbryn for upp och ner, som dom brukar när hon ”pratar” med hela ansiktet. Hon förstod att det var något på gång och försökte ”fråga” med ansiktet vad det var, men jag kunde inte förklara.
Så stod dom här, i min lägenhet, och vi pratade. Han, nya hussen, verkade ”helt såld på” Sally. Rejält förälskad, faktiskt. Även nya matten verkade som om hon verkligen fallit för henne….
Om hon nu får ALL kärlek i sitt nya hem, så kommer hon snabbt att ”landa” och sluta sakna mej…
Men annars ÄR det faktiskt så att Sally och jag nästan satt ihop! Faktiskt! Vi brukade lite skojsigt kalla henne för ”Skuggan”, eller på ett löjligt baby-hundspråk: ”kuggan!”. ”Där kommer Kuggan!” brukade vi säga. För Sally följde mej som en Skugga.
När jag skulle på toa, sa jag till Sally: ”Stanna där!” och om jag kissade, KUNDE hon möjligen stanna, men blev vistelsen på toan lite längre, så hade jag henne snart liggandes på mina fötter även när jag satt på toa.
Min älskade Sally!
Det är inte varje gång i Livet man finner sin själsfrände i en hund! Men det händer! Och denna gång var sonen allergisk mot min själsfrände…
…och idag flyttade hon till sin nya familj.
erviluca #mammatillfyrakillar 