Män och Kvinnors olikheter…typ

När jag var UNG, var jag nästan ”kroniskt kär”…men ”föremålen” växlade… Min upplevelse var dock att ”DEN HÄÄÄÄR gången är det HELT RÄTT!” och ”…känns HEEEELT ANNORLUNDA!”, typ varje gång. Och så kändes det verkligen, varje gång…

Jag var Riktigt Kär första gången när jag var 6 år och jag minns Känslan, som var så Stark! Det var Ove som var föremålet för min Stora Kärlek. Ove var 16 år och bodde granne med farmor och farfar på landet. Så fort han visade sej slog mitt hjärta i 180 och benen blev som spagetti…

I flera år därefter höll jag mej till ”män i min egen ålder”…. Anders var den första jag ”hade chans” på, och det var i 4:an.

Året gick, känslorna var kvar…och så var jag 18 år…och blev Ännu mer Kär i Mannen i Mitt Liv. Jag var inte bara kääär – jag var Besatt! ”Han eller ingen!!”. Men i DEN åldern ville ju killarna ”rumla runt” lite…”sprida sin säd”….”Ha kul!”….”Lattja runt!”…..Ingen (kille) ville Binda Sej…Ville ”ha lite kul”, men inte ”bli fast”…. JAG ville ha EN kille! Jag ville ha Honom och jag kämpade som en idiot! Och till slut gav han väl helt enkelt upp…antar jag….så när jag var 21 och han 23 så gifte vi oss…Gick till kyrka i träskor och jeans och gifte oss med organisten och kyrkovaktmästaren som vittnen…

Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess, och för att göra en låååååååååång historia kort, så är jag snart 50 nu, har 4 söner och är singel.

Det som slår mej nu i ”Singel-djungeln” är Mäns oerhörda längtan efter att Bli Två igen, när de separerat. En del fullkomligt Kastar sej från frugan in i nästa famn, för att slippa vara ensam….

….och jag undrar vad som hände på vägen….?

För när jag var ca 20-25 då ville inte killarna binda sej…och man fick ”truga och böna och be”….och NU är jag närmare 50 och vet inte längre om jag ens vill ”vara två” och DÅ vill killarna/männen inget annat än att vara två/binda sej!

Då blir summa av kardemumma:

Kvinnor tror att det är så mysigt att gifta sej och leva i äktenskap, så dom vill göra det FORT FORT och leva TILLSAMMANS i Evig Lycka! Sen gifter dom sej och så blir det mest Jobb och Slit och Elände, och det blev inte någon Evig Lycka – snarare Evigt Slit, så dom skiljer sej. Puh!

Män tror att det är bäst att vara singel och ”leva livet ensam” och ”knulla runt” och Vara Fri…och så ”luras” dom in i Förhållanden och Äktenskap…Sen visar det sej att det är jättemysigt att vara gift…Tvåsamhet och mys, mat på bordet och Gemenskap, så dom vill bara fortsätta och fortsätta….Tills kvinnan säger: ”Vill inte mer! Orkar inte!” Då står männen som frågetecken, men kan väl inte göra annat än att säga ”okey”, men sen vill dom in i Tvåsamheten fort fort igen, för det var så mysigt….

Eller????