Jag gissar att den första tanken när det gäller ”att lyda” är att dom flesta tycker att det är viktigt att lyda regler – att följa dom regler som är uppsatta/beslutade/bestämda på en arbetsplats eller ett ställe. Speciellt vi i Sverige tycker (troligen) att det är viktigt att göra som ”man ska/måste” vad gäller det mesta.
I en viss ålder skiter många i ”reglerna” för att dom är i ”den åldern” = tonåringar. Inte alla, men många. Inte överallt, men ofta hemma.
Men sen då? Hur viktigt är det att följa regler och att lyda?
Vem ska man lyda och vem ska man inte lyda?
Ska man följa regler som man tycker är ”kockobello” bara för att det är en regel/bestämmelse, eller kan man skita i den?
Rent mänskligt är det viktigt att höra till och att göra som alla andra. Så därför gör vi en massa knas som, om vi tänker efter (!), varken är speciellt viktigt eller spelar någon roll i det stora hela. Vi påverkas av trender och reklam och vi följer strömmen mer än vi tror….för att vi vill höra till gruppen och för att vi är mänskliga.
Det är svårare att vara en kvinna i burka i Sverige, även om det inte är olagligt (än). Det är svårare att vara en som inte ser ut som alla andra, än att vara lik. Det är svårare att gå i otrendiga kläder i en trendig omgivning än att göra som alla andra. För om man inte ”gör som alla andra” finns det en stor risk att bli utanför och det vill ingen. Nästan ingen vill vara utanför.
Reglerna och lagarna vi har har vi själva hittat på. Vi människor. Vi har kanske inte alls varit ett dugg delaktiga i att forma/göra dom, men vi lever i en demokrati (jag tänkte skriva demonkrati – Freudiansk felskrivning?) så vi kan uttrycka vad vi tycker om regler och lagar, men det verkar som om vi ändå inte kan göra så mycket åt det som beslutas ovanför oss…
Hur gör du med regler på din arbetsplats? Tydliga och otydliga. Uttalade och outtalade. När man kommer ny på en arbetsplats finns det alltid en massa outtalade regler, som man måste försöka begripa utan att någon säger dom…. och begriper man dom inte efter ett tag, och följer dom, kan man hamna utanför…
Life is tough!
Det samma gäller i skolor. Att byta skola och vara ny elev i en skola och en klass är svårare ju äldre man blir så länge man går i grundskolan. Det blir bättre i gymnasiet och sedan i högskolan, eftersom eleverna oftast byts ut där oftare så anpassningen till nya elever/oliktänkande blir ofta större.
MEN det jag egentligen skulle skriva om är om du VÅGAR bryta regler som är kockobello? För OM du inte vågar kan det hända att du faktiskt skadar andra genom att ”följa strömmen”.
Det värsta tänkbara scenariot är ju Hitler som fick miljontals människor att hata (och avliva) judar och andra människor som Hitler bestämt skulle utrotas…
…. och konstigt nog finns detta hat kvar hos vissa.
Det är VÄLDIGT konstigt att man kan hata sina medmänniskor. Vi är ju alla människor på en enda planet.
Vilka vi är och hur vi ser ut och vilka vi blivit handlar endast om var vi råkade födas och hur vi uppfostrades och togs om hand om från början.
Vårt sätt att vara och agera skapas under vår uppväxt (barndomen) – därför är mitt jobb som familjebehandlare/familjeterapeut LIVSVIKTIGT! Kan jag rädda ETT barn på så sätt att hen får det bättre i sin familj och dens föräldrar slutar slå/förstår sitt barn/ser sitt barn, så har jag räddat en hel framtid för detta barn.
Nu var det inte det jag skulle skriva om alls, MEN det var dit jag kom.
Hoppsan!
erviluca #mammatillfyrakillar 