Vissa människor går det inte att gräla/argumentera/diskutera med, och det är oerhört frustrerande!
JAG tycker ”SI”, och ”SI” är inte fel – det är bara Min Sanning/Upplevelse/Åsikt. Jag ska respekteras för den och bli lyssnad på. Mina åsikter SKA värderas och diskuteras, likaväl som ”dina”.
Jag lyssnar på dina åsikter och tar dom till mej, funderar lite på vad jag tycker om dem. Kanske jag först reagerar med att säga ”NEJ! SÅ är det inte!” och då hamnar du i ”JO, SÅ ÄR DET VISST!” men när vi gått förbi dessa ”STOP-tecken” så tycker jag vi kan börja lyssna på varandras argument.
Men Vissa Människor vägrar.
Jag KAN ha fel. Ibland kan mina åsikter vara värda att vändas på några varv, så att jag ser dem i nytt ljus, och så upptäcker jag att ”näe, SÅ är det ju inte! Jag tänkte nog lite fel där…”, men de är ändå värda att ”hanteras” och ”respekteras”.
När bli Stoppad, börjar jag KOKA: Jag vill bli respekterad! Jag vill inte att Någon ”kör ner något i halsen på mej/stoppar mej/kränker mej/fräser åt mej”, för att jag inte håller med och/eller tycker annorlunda.
Då måste jag STAMPA i golvet lite, fräsa som en katt, tjura en stund och andas djupt. Sen kan jag tänka: ”Stackars dej som har så otroooligt Korkade Åsikter! Jag hoppas ingen Annan far illa av att du har så dumma tankar!”.
För så taskigt tänker jag när jag blivit kränkt, och nedtryckt i skorna.
För mina åsikter är värda att bli lyssnade på – precis som ALLAS åsikter är värda att tas på allvar, och ALLA människor är värda att bli respekterade, utan att få en STOP-skylt uppkörd i ansiktet.
Så det så!
erviluca #mammatillfyrakillar 