Peace and Love /erviluca

Storing är på Peace and Love-festivalen i Borlänge. När han önskade sej en biljett dit i julklapp blev jag både stolt och glad och förväntansfull. Jag hade liksom inte riktigt hängt med, kände jag, att han blivit så ”stor”….

…så stor att han ens visste vad festivaler var.

Jamen, Guuuuud vad töntigt!!! att jag tänkte så, menar nog Storing och Mellan och alla andra i deras ålder…

…men ibland är det som om man inte riktigt hänger med i svängarna när barn blir tonåringar och ”nästan-vuxna”.

Och när JAG var ung fanns det väl bara EN festival – typ – och dit åkte man bara om man gick på droger och var ”värsting”, typ (MIN fördom, för jag var aldrig där och hade aldrig vågat åka heller för den delen!). Jag hade en bild av att folk där gick omkring med heroinsprutor hängande i armvecken. Vad hette den nu….något på H….Hultsfredfestivalen?

Nåja.

Jag är stolt över att sonen åker på just ”Peace and Love” festivalen, för finns det något viktigare i världen än just FRED och KÄRLEK?!

Men ååååååååh, vad jag är töntig igen! Troligen ….för det är ju inte DÄRFÖR dom åker dit; ”Det är ju för BANDEN som spelar!” Men skitsamma! Jag är stolt iallafall. Peace and Love! Jag kan väl iallafall få inbilla mej att Min Son tror på Fred och Kärlek. 🙂

Åh, vad jag har sett fram emot denna vecka, då han ska åka: Pirrigt och lite nervöst och förväntansfullt….Han åkte med Festivalbussen igår, i spöregn. Och sen har det väl regnat nästan konstant, men med lite god vilja och en massa Fred och Kärlek så blir det nog rätt kul ändå. HOPPAS jag!

Jag är ”nästan-där” också! Och NJUTER av att vara 17 år och gå omkring bland en massa (trevliga) människor, med kompisar, och HA KUL, bli blöt, ducka under någons paraply eller krypa in i något tält med ett gäng härliga människor….

….kanske värma varandra under någon filt….

Jag är ”nästan-där”!

Men ändå inte.

Men jag njuter av att Storing är där.

Och jag hoppas han har ”Värsta Roliga Upplevelsen” på ”PEACE-AND-LOVE-FESTIVALEN”.

 

 

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Ett svar »

  1. 🙂 Förmodligen valde han den festivalen för att något/några av hans favoritband spelar där.Men din tanke är ju söt! På tal om peace så hörde jag en man på VC igår som berättade att han fått en pacemaker inopererad men han uttalade det som peacemaker..Log inombords o tänkte att tänk om det gick att få sådana inopererade 🙂 Hoppas din son och min äldsta dotter som jobbar som funktionär får det kul ( även om hon skickat desperata sms att det inte är kul 🙂 och lite mindre blött under festivalen!

    Gilla

    Svara
  2. Profilbild för Okänd cassiopejan@hotmail.com

    Min grabb åkte upp i natt till samma festival tillsammans med kompisar. Som den hönsmamma jag är har jag oroat mig för allt, som: farlig lång bilresa mitt i natten, blöta kläder, kalla nätter, blött tält, för mycket öl, bråk och risk för slagsmål!! Trots att jag vet att han är en stor kille som har tagit hand om sig själv i många år på liknande tillställningar!!
    Vid halv tolv idag kom det ett spontant sms om att resan hade gått bra, tälten var uppe och solen sken + en glad gubbe! Skönt – tänkte jag… nu kan jag slappna av lite grand!
    Jotack… en halvtimme kunde jag slappna av. Sen kom nästa sms.
    Då meddelade han att han hade fått en spännrem i ögat och satt o väntade på att komma till vårdcentral. Några sms med rapporter senare har jag fått veta att han nu är på väg till Falun för att träffa ögonspecialist och kontrollera blödningen i ögat. Synen är grumlig och ont gör det!
    Trots allt tror jag han är mest bedrövad för att han missar första festivaldagen. Själv oroar jag mig mest för synen…
    Peace & Love!!!!

    Gilla

    Svara
    • Usch då! Näe, jag har försökt att MEST känna glädje över att Storing ska på Festival, men visst kan jag få lite ”nojjor” av oro av och till också…Att någon ska vara DUM mot honom el dyl. Honom litar jag på till 100%! Men igår träffade jag hans kompis mamma, och HON berättade att det slagit ner en blixt alldeles i närheten av våra söners tält! Dom hade inte blivit skadade, annat än chockade, men 15 personer hade fått föras till sjukhus! HerreGud! Men sånt kan man ju inte gå omkring och oroa sej för…då skulle man ju inte orka leva nästan! Jag SMS:ade sonen som svarade att allt var bra och att han sett (och hört!) blixtnedslaget, men inte blivit skadad själv. Pust!

      Gilla

      Svara
      • Profilbild för Okänd cassiopejan@hotmail.com

        Ja usch för det där åsknedslaget!! Nu blev ju jag inte orolig för min sons skull när jag fick höra de nyheterna – han var ju ironiskt nog redan på sjukhuset när detta hände. Men jag tänkte på alla andra som hade ungdomar där! Vilken oro det måtte ha varit innan alla hade fått besked om att deras telningar var ok!!!
        Vilken dramatisk festival…..

        Gilla

        Svara
        • Som tur var (!?) fick jag reda på blixtnedslaget flera timmar efter att det skett, vilket gjorde att jag fick veta att sonen var välbehållen samtidigt som jag fick informationen. Puh! Hur har det gått med din sons öga??

          Gilla

          Svara
          • Profilbild för Okänd cassiopejan@hotmail.com

            Har inte fått någon kontakt med honom idag, men igår kväll var det deppigt. Han hade kommit tillbaka till festivalområdet vid sextiden på kvällen. Men han hade väldigt, väldigt ont och ingen syn alls på ögat. Heller inga som helst besked om hur läget var. Däremot en återbesökstid på fredag. Han var riktigt deppig och sa att han skulle försöka klara natten, men kändes det inte bättre snart ville han nog åka hem… Och om HAN säger så… DÅ är det illa!! (Och vips var jag ÄNNU mer orolig!!! Kommer han bli blind???)
            Nu går jag här och vankar och väntar på att han ska höra av sig.
            Tänk… alltid är det något!!!!

            Gilla

            Svara
            • Usch stackars stackars honom..Att det ska behöva hända sånt när de är på nåt roligt..Hoppas synen snart kommer tillbaks och att smärtan lättar så han kan vara kvar på festivalen och ha roligt!

              Gilla

              Svara
  3. Cassiopejan: Oj, vad jobbigt! För några år sedan fick en kollega till mej en gren i ögat och blev ”tillfälligt blind” en tid. Ögat var alldeles rött (blödning bakom) länge efter det. Men han blev helt återställd. Festivaler kommer det ju fler av, så hoppas han åker hem om han inte orkar med. Fick han inget smärtstillande?
    Det jobbiga med barn är den ständiga oron. Den föds ju tillsammans med barnet…och går väl aldrig riktigt över… 😉

    Gilla

    Svara
    • Profilbild för Okänd cassiopejan@hotmail.com

      Vid middagstid fick jag kontakt med gossen!! Idag gör det inte lika ont. Och fastän det fortfarande är grumligt, så ser han faktiskt lite idag! Och han var vid mycket bättre mod och mycket mer optismistiskt! Och han ville vara kvar! Han bedyrade att kompisarna ställde upp på honom till 100% och de hjälpte honom med ögondroppar och allt! =)
      (Han fick inget smärtstillande alls, men han fick några alvedon av en kompis till natten).
      Den oroliga modern är för tillfället lugnad en smula! ! =)
      Nu hoppas vi att det ska gå vägen och att ögat blir helt återställt!!

      Gilla

      Svara
      • Ser förresten nu att alla mina inlägg är undertecknade med ”Cassiopejan-mailen”.
        Det är i själva verket ”gamla Tizzel” som är här och klottrar!!! =)

        Gilla

        Svara
      • Skönt! Jag tror faktiskt inte läkarna skulle skickat tillbaka honom till Festivalen om de trott att han kunde bli blind…Men jag skulle varit lika orolig som du, om det varit min son. Det är lättare att ”se klart” (ha ha ha!) när man inte är känslomässigt inblandad…

        Gilla

        Svara

Lämna en kommentar