ERKÄNN Sanningen för dej själv, dvs att du inte alltid är riktigt sann och att du inte alltid talar Sanning.
Dom flesta TROR det, men då ljuger dom för sej själva, för som vuxen kan man inte TALA SANNING jämt. Det går inte, om man ska fungera i dom sociala sammanhangen.
När din chef ställer en fråga, tex; Kan du verkligen säga SANNINGEN då – den du känner där inne i magen – när du VET att det kommer att göra att du hamnar i ”dålig dager”, kanske inte får din lön höjd eller måste förklara dej i ”280 år” bara för att du tycker och tänker och känner som du gör?
Nej, du säger inte Sanningen.
Och när din fru frågar om du tycker att hon ser tjock ut i ”den här tröjan”….och du innerst inne tycker att hon alltid ser lite tjock ut (MEN DET GÖR INGET! tycker du), och du VET att hon ”går under” om du säger: ”Ja, du ser rätt tjock ut, men du är ju tjock också!”, och du startar ett ”tredje världskrig” om du säger så; Svarar du ärligt ändå?
Eller när din make frågar om du någonsin fejkat orgasm med honom…Svarar du då: ”Ja, jag gör det varje gång jag inte känner för att ha samlag, men har det ändå, för din skull, och jag tycker det drar ut på tiden, så jag vill att det ska ta slut någon gång, och jag vet att du väntar på att det ska gå för mej….”
Näe, det tror jag inte.
Så kom inte och påstå att du alltid talar sanning!
För då ljuger du.
erviluca #mammatillfyrakillar 