Slut som artist…./erviluca

Inte för att jag är artist, men ändå.

Jag. Är. Helt. Slut.

Först jobb…..

….. och det sista besöket på dagen blev så himla jävla fantastiskt BRAAAA så jag fick sån där superkick som bara ett jättebra samtal kan ge: Jag gick på moln, kände mej superduktig och kände att jag gjort något superduperjättebra! Hög av…lycka!

Sen nästan sprang jag hem – i regnet – och blev jätteblöt rakt igenom. För inifrån svettades jag som en GNU och utanpå regnade det.

Väl hemma hittade jag inte nycklarna. Hundarna stod innanför dörren och tjööööööt av lycka och otålighet när dom hörde mej utanför och jag kunde bara….stå där!

”Jag ringer en son!” tänkte jag och upptäckte att jag inte hade några glasögon i väskan. Utan glasögon kan man inte ringa på en mobil med yttepyttesmå bokstäver och siffror…..Jag chansade och lyckades till slut ringa en son, som svarade och sa: ”Näe, jag har inte Nycklarna!”

Ungefär samtidigt hittade jag dom! På ett jättehemligt och konstigt ställe: I fickan! Heltokigt!

 Not!

Pust!

Slängde mej in och slängde mej lika fort ut: Hundarna var ju kissnödiga! Och eventuellt ”övrigt-nödiga”. Promenad. MER dyngsur!

Hem igen.

Sönerna kom åkande med sin fader. Bilen lastades ur med allehandla datorer och laptopar och sånt viktigt…och under tiden berättade jag att det var VISNING ”om typ 40 minuter!!”.

Först var jag rätt lugn och snodde runt från rum till rum – helt oorganiserat:  In i badrummet, runt i köket, sopade hallen, tvättade golvet i Minstings rum, skakade mattor, plockade undan grejer och borstade golv (dammsugaren suger ju!) och bäddade sängar i en salig blandning….

…tills jag insåg att Jag Kommer Inte att Hinna!

Då blev jag lite hysterisk och började Ge Order:

– ”Bädda din säng – SNYGGT! Plocka bort allt från golvet NU! Du får plocka ur diskmaskinen och DU får tvätta av spisen!”

Jag får en känsla av att killar gillar när man pekar med hela handen…… och nästan säger deras efternamn som tillägg. Eller förlägg: ”SVENSSON! Städa toaletten!”.

 Lite så.

Sen är ”Svenssonarna” lite olika hemma hos mej: En börjar snurra runt lika hysteriskt som jag, utan att göra något vettigt, sjunga och LÅTA! Gärna skutta också….. och börja leka med hundarna – typ kasta bollar. Gissa vem?!

En ”Svensson” blir väldigt fokuserad, skäller lite på Dom Andra och kan t o m ta egna initiativ, och gör mer än vad jag förväntar och ger order om.

En tredje ”Svensson” sätter sej på sin säng och äter upp godiset som blivit kvar i påskägget, och när Översten (=jag) SKRIKER: ”Men GÖR NÅGOT DÅ?!?” tittar han lite lojt på mej och svarar långsamt: ”Vaaaad???”.

Vi lyckades fixa allt och var ute ur lägenheten nästan exakt rätt tid.

Då skulle Storings moppe säljas! Mitt i all röra.

Den eventuella köparen dök upp och så visade det sej att låset till moppen var trasigt och bla bla bla bla….

Puh!

Dessutom var jag tvungen att springa till ICA för att handla, för vi hade ingen mat hemma, och det var 30 min kvar till stängning….

Dubbelpuh!

För att göra en låååång historia kort:

Jag. Är. Helt. Slut.

Slut.Som. Artist.

….och nu har vi schampot i hallgarderoben, väskor intryckta bland lakanen, vars hylla rasat av tyngden, brödkorgen står och balanserar på sophinken under diskbänken och…och….och….och…..

PUST!

God natt!