Dagsarkiv: 6 februari, 2012

Vad gjorde man förr? /erviluca

Nu börjar man bli så där gammal att man minns hur det var förr.

Det har jag alltid gjort, visserligen, och haft jättelätt att känna mej in i ett barns, eller en tonårings, situation…men just alla dom där grejerna som inte fanns när jag var liten…och som plötsligt FINNS och är SJÄLVKLARA….som man undrar hur man klarade sej utan.

Det är ju rätt fascinerande, och jag hade gärna velat höra äldre människor berätta hur det var INNAN bilen kom, NÄR dom bara lyssnade på radio osv osv…

Vi….

– hade svartvit TV med EN kanal. ALLA såg alltså på samma program på TV. Det var barnprogram en gång i veckan, och då var det så konstigt att man knappt förstod det (!). ALDRIG tecknat! Jo, på julafton!  Dessutom tog TV-programmen slut kl. 22, eller något sånt, och började ca kl. 18.00. Däremellan var det Ingenting. Jo, testbild!

– hade en radio som man lyssnade på; faktiskt LYSSNADE på – på Tio-i-topp, Svensktoppen mm.

– hade EN telefon i hemmet – vissa var lite lyxiga och hade två (tex vi!). Telefonerna stod nästan alltid i hallen hemma hos folk. Man ringde inte ”i onödan”. Och man STOD och pratade (fastlåst vid telefonen).

–  kunde inte  nås vi var ute med kompisar av föräldrarna, och man kunde inte ringa dom heller. När man bestämde möte med sina kompisar någonstans gjorde man det långt innan, i den fasta telefonen, och sen träffades man precis just där, precis just den tid man bestämt! I annat fall var det kört.

– cyklade och åkte moppe utan hjälm, och utan körkort.

– satt i bilen i baksätet utan säkerhetsbälten. Det fanns inte ens i baksätet. Mina föräldrar hade nästan aldrig säkerhetsbälten på sej fram heller, och man satt ofta i knät på vuxna, om man var många i bilen. Det fanns ingen maxgräns för hur många man fick sitta i bilen. När vi bilade ner till Jugoslavien låg vi huller-om-buller i baksätet, och lite omlott, och sov eller halvsov där, eller kliade varandra på ryggen.

– hade ingen bilradio, utan vi sjöng alltid i bilen – i stämmor!

– bytte aldrig till vinterdäck på vintern. Jag vet inte om det var lag på det då, men pappa struntade iallafall i det. Han tyckte det var ”onödigt”. Han ställde inte heller in backspeglarna på bilen. Det var också ”onödigt”.

– cyklade själva dit vi skulle: Till Idrottshallen, skolan, centrum osv osv… Kan inte minnas att jag blev skjutsad någon gång.

– gick på kommunala musikskolan. Gratis, vad jag vet. ”Nästan alla” gick på musikskolan, och alla fick lära sej spela blockflöjt, i skolan. Jag spelade både blockflöjt, altflöjt och tenorflöjt samt fiol och gick på solosång. Jag testade på piano också. Fast det blev lite mycket…

– blev blottad för hur många gånger som helst, men eftersom det både var pinsamt, och det sades att ”blottare är inte farliga” så berättade jag det inte för någon. Bodde precis vid ett mentalsjukhus där det fanns ett gäng ”sexuella brottslingar” som var inlåsta där, och jag tror inte jag ens fattade, eller tänkte på, vad det innebar. Jag cyklade igenom hela området minst två gånger varje dag, och blev blottad för nästan lika många gånger….

– spelade LP-skivor eller EP-skivor på en liten röd grammofon (Donny Osmond, Östen Warnebring, The Jackson brothers…).

– träffade kompisar i gatuhörn, hemma hos varandra eller på någon mack, och hade ingen kontakt däremellan (inga SMS, inga mobiler, inget internet), om man inte pratade i telefonen, vilket man inte gjorde så ofta…

– skulle BARA ha VISSA kläder – allt annat var FEL! Ett tag skulle man ha åtsittande jeans som var utsvängda, sen skulle man ha v-jeans och sen skulle man ha ”stuprörsjeans”.  Jeansen skulle vara ÅTSITTANDE och av vissa märken. Alla som inte hade rätt märken och rätt byxor som satt rätt, var FEL!

– betalade ALLTID med pengar! Kort fanns inte.

– upplevde  flower power, unisex och ”fri sex” eftersom p-pillren kom, och det knappt fanns könssjukdomar – iallafall inte AIDS! Att ”säga nej” som flicka var inte så ”inne” då, även om man gjorde det ändå…

Jag har ingen aaaaning om hur vi överlevde, varken mentalt eller fysiskt, men vi gjorde det, vi som är kvar!

En del dog ju faktiskt (fast ingen jag kände): Dom som blev påkörda när dom åkte utan säkerhetsbälten, hjälmar osv….

Jag undrar vad nästa generation, och nästnästa, kommer att få uppleva……

🙂

 

Spännande!

 

 

 

Nu är det bara att vänta…/erviluca

 

Nu har skickat lite olika manus till FYRA bokförlag (två  bokförlag förra månaden, två idag).

Nu är det bara att vänta.

Sitta på sin feta rumpa och vänta.

Snurra tummarna runt varandra och vänta.

Vänta är inte min favoritsysselsättning……

……så jag tar och glömmer bort det, helt enkelt…

DET är jag bra på!

Att glömma.