Jag tänkte inte bli gammal…/erviluca

Mycket har jag tänkt, och många planer har jag haft….

Hit och dit och upp och ner.

Mycket har jag fantiserat om, drömt om och tänkt på…..

…men jag tänkte aldrig bli gammal.

Jag tänkte inte INTE bli gammal….

….för jag tänkte ju inte döööö, innan det hände….

Men jag tänkte faktiskt inte på att jag skulle bli GAMMAL.

Det fanns inte.

Finns inte.

Lite läskig bild...Makaber, men samtidigt lite rolig...
Googlad bild.
 

I min värld är jag JAG – alltid!

Men inte Gammal.

Jag kanske blir farmor och får troligen barnbarn….

…men att jag skulle bli Gammal….

Näe!

Det finns inte.

Och nu mitt i ”början-på-gammelheten”….

…tänker jag att jag är inte gammal.

Fast jag är det.

Enligt ålderns alla beräkningar anser många mej att vara….

…gammal.

Inte gammal-gammal….

…men ”halv-gammal”.

När mamma var i samma ålder som jag är nu, och jag då var X antal år yngre än hon, tyckte jag att hon var rätt ”gammal”….

”Rätt nära pension”, liksom….

Och ändå har jag fortfarande kvar tanken: ”Hur känns det att bli/vara vuxen?”

När kommer DET liksom.

Känslan av att Vara Vuxen.

Många människor är så….vuxna.

Så ”På-Riktigt” Vuxna:

Rynkar på sina ögonbryn och säger: ”SÅ kan man inte/får inte/ska inte göra!”…

…och så går dom med sina små pumps, välputsade finskor, välstrukna skjortor,slipsar, kjolar, strumpbyxor eller stay ups….

….små dräkter och fiiiina frisyrer duschade med hårspray, välmanikyrerade naglar……

….. och tusen ”så-kan-man-inte-göra” innanför skallbenet….

Sen åker dom långfärdsskridskor 3 varv runt sjön…..

…..åker och slår lite slag med sina golfklubbor, putsar på båten, åker lite slalom med snyggaste skidutrustningen i ”rätt färger” och med rätt märken…..

…inte för att dom tycker det är så Roligt eller Skönt, utan för att man ”måste-hålla-igång-kroppen-och-man-måste-ju-hålla-sig-i-trim”….

…säger åt sina barn att sitta ordentligt vid bordet och läsa sina läxor kl. 17-18 (”Före middagen”!) och plocka upp strumporna från golvet….

Livet är inte en njutning – det är ett Måste.

Typ.

För dom.

Men vad hände med mej på vägen? Varför blir jag inte ”vuxen” på det där ”vuxna” sättet? Varför är jag en Evigt trotsande tonåring, full av tankar och bus och ”tvärtom-idéer”?

Varför åker jag bara långfärdsskridskor runt sjön för att jag tycker det är så UNDERBART att känna FARTVINDEN mot mina kinder?

Varför dansar jag för att jag blir sprängfylld av lycka i hela mej – både av att dansa och av att känna musiken fylla hela min kropp? Och inte för att jag ”måste” eller för att det är ”viktigt att hålla kroppen i trim” osv?

Men varför blir jag då så besviken när jag tittar i spegeln i träningslokalen och ser en liten köttbulle sprätta runt med sina små knubbiga ben…..

…… när jag känner mej som en Vacker Älva?!

Varför blir jag inte vuxen?

Varför lär jag mej inte att ”gilla läget”?

Och varför är jag ”gammal” i år, men inte i Känslan?

Googlad bild. Obs! Jag tycker inte den här killen är sexig - jag tycker
bara han är..."ung"...och får lust att säga: "Men lilla vän, sätt på dej
lite kläder så att du inte fryser!" och så kanske klia honom på ryggen
om han vill...
 

Så när ”unga män” med ett flirtigt leende säger till mej:

-”Jag gillar Äldre Kvinnor….Vill du…?!”

…så tittar jag mej omkring och undrar:

-”VAR är den där Äldre Kvinnan som han pratar om?”

…för jag är ingen ”Äldre Kvinna”…..

Jag är JAG!

Dessutom vill jag bara klappa honom på huvudet och säga:

”Lilla gubben…!” ……för jag tycker att han är så….söt!

Och jag vet att jag då är lika fördomsfull som han är….men å andra sidan är faktiskt mina söner i dessa pojkars ålder….och det enda jag då kan känna är…moderskänslor……

Och vill inte bli intryckt i något slags fack: ”Äldre kvinna” (äldre än vem då?) eller ”Mogen kvinna” (mogen? jag? Ha!)…..

…. ”Ung för sin ålder” (enligt vem?!)…..

Jag. Är. Jag.

Ålderslös.

Fast ändå inte.

För när jag reser mej från soffan låter jag precis som mamma/pappa i samma ålder:

”Stön!”

Suck!

Jag tänker inte bli gammal rynkig och gråhårig.

Jag tänker inte bli gammal.

Jag tänker bara vara JAG.

Alltid.