
Jag förhör Minsting på ”sch-ljuden” – en lång rad med ”sch-ord” tränas. Han får till det till slut!
Men jag tänker på alla invandrare som ska lära sej stava våra sch-ljud…
…..och på att det finns flera ord som är exakt likadana, men dom stavas olika och utifrån detta vet man vad ordet betyder…
….men hur förstår ”ny-svenskar” det?
Det sistnämnda orkar jag inte engagera mej i just nu, utan jag fokuserar på sch-ljudet.
VARFÖR har vi så många stavningar på ”sch-ljudet”?

Det låter på ca tre sätt:
– Stjärna (långt bak i munnen)
– Tjuv (långt fram i munnen)
– Manschett (i mitten av munnen)

Tyskan har ju sitt "dubbel-S", så vi borde kunna ha ett liknande "sch-ljud"-bokstav.
Jag tycker man ska uppfinna en ny bokstav som ÄR sch-ljudet , men som låter på tre olika sätt. Det kan vara ett S med ett streck igenom tex (näe, inte ett dollar-tecken utan lite mer”långt”, liksom…….så att man inte blandar ihop det med dollar-tecken)…
….och sen ändra det lite lite utifrån om ”sch-ljudet” ska uttalas långt bak, långt fram eller i mitten av munnen.
Tänk vad barn skulle få många fler rätt på svenskaproven i skolan!

Och tänk vad mycket enklare det skulle vara för invandrare om vi hade EN bokstav för ALLA sch-ljud.
Varför krångla till det som ”vi” gjort?
Kolla här:
Stjärna, sjunka, skjuta, kjol, tjuv, själ, skäl, stjäl (!) – tre likadana ord som betyder olika saker, men stavas olika utifrån vad dom betyder….
Näe, håll med om att det svenska språket behöver lite ”upprustning”!

Oj, dom ser ju inte direkt Förändringsbara ut...men å andra sidan ska man inte döma hunden efter håren....
-”Ho ho Svenska Akademien!”
Är det dom som fixar sånt, förresten?
Eller vem/vilka är det?
I vilket fall som helst bör det fixas till.
Jag kan hjälpa till.
Jag hittar lätt på en ny bokstav (med förändringspotenial)!
Det är bara att maila! Eller höra av sej nedan.