Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att det finns ingen som jag!

Jag är absolut inte ”vanlig”, utan helt ovanlig. Fast inom ”normal-sfären”…

….på gränsen kanske…

Och ska jag ha en man vid min sida, så måste ju han antingen OCKSÅ vara ”ovanlig” – ”ungefär-som-jag-ovanlig” –

ELLER så ska han en massa tålamod och överseende ….

…och givetvis älska mej gränslöst!

Och ju mer jag funderar på det, desto mer inser jag att Han inte finns.

På internetdejtingsiterna är alla män så….tråkiga/vanliga/fega/ytliga/fula/trista….

Och ute i stora världen är ALLA för fega.

 INGEN vågar ta initiativ eller flirta lite…..

…… eller lite spontant bjuda ut mej på dejt!

JAG har vågat ta initiativ många gånger. JAG har bjudit ut på dejt.

 JAG är inge bra på att flirta…men jag är bra på att ta initiativ iallfall….

…. och SEN flirta.

Men ALLA ANDRA är fegisar!

Och jag kommer att förbli ensam hela livet….

….. för jag tänker inte ta fler initiativ!

Jag är less på det och jag vill bli älskad!

Åtrådd.

Typ.

 Jag vill inte ”jaga-någon-som-kanske-kommer-att-älska-mej”….

Så jag skiter i det!

…………………………………………………………………………………………..

JAG VILL FÖR I HELVETE BARA BLI ÄLSKAD!!

Ska det vara så jävla svårt?!?

…………………………………………………………………………………………..

Tydligen.

Synd, att ”dom” missar mej, för jag står på ”topp” just nu….

Men, men….shit happens!

Och livet är idag.

Och i morgon är det för sent.

Bara så du vet.

…och fuck you!

…………………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………………

…not!

Varför får jag inte ändan ur vagnen och tummen ur arslet?

Varför sitter jag fast?

Vad sitter jag fast i och vad innebär det när jag får ändan ur vagnen och tummen ur arslet?

Jag stänger in mej själv i en bur, låser om mej och låter mej inte flyga.

Så måste det ju vara, för vem gör det annars?

Jag är väl  herre – eller dam (?) – över mitt eget liv?

Eller?

Det är så himla härligt att skylla på andra, så det är lätt hänt att falla ner i det diket….

….och lite skönt också faktiskt.

Att skylla på att ”Allt Annat” tar TID, så ”jag hinner inte!”

…eller….

Att det kostar pengar, och det har jag inte.

…eller….

”Om HAN bara hade gjort si eller så”, så hade jag kunnat!

…eller….

Om bara inte allt som ”måste-göras” kom ivägen och måste göras!

Sen är det det där med att fokusera på EN sak i taget, som är så svårt….

…så det kan jag också skylla på.

Jag har tex….*räknar*……FEM böcker jag vill skriva just nu, som liksom ”kokar” i mej och ”VILL UT!!” –  och som känns VIKTIGA!

Och så har jag…*räknar*….EN bok som jag behöver skriva om slutet på…..

…… TRE böcker som jag behöver ”fixa till rakt igenom” (dom är färdiga, men lite för utdragna och behöver ”klippas till”)….

Sen vill jag starta en blogg till om ett viktigt ämne, där jag i så fall skulle vara anonym, vilket gör att jag inte säger vilket det viktiga ämnet är….

Sen vill jag börja dansa igen: Afrodans eller zumba eller vilken friskis-och-svettis-dans som helst!

 Älskar att dansa!

Kostar pengar.

Jag behöver sälja lägenheten och flytta till hyresrätt, men då behöver jag en hyresrätt först, förstås….

Att sjunga i kör vore helt enkelt underbart! Det gjorde jag under hela min uppväxt – sjöng i flera körer – och det vill jag göra igen!

Jag skulle gärna vilja gå på Agility med hundarna också, eller någon annan hundträning, bara för att det är så kul!

Pengar.

Men vad händer?

Jag sitter här, framför datorn, och skriver lite här och lite där, och det blir varken hackat eller malet…

…och så borde jag städa…..

……detta eeeeviga städande, som MÅSTE göras jämt jämt jämt och som ibland bara känns som slöseri med Viktig Tid, där jag kunde ha gjort andra viktiga saker – som att skriva!……

……. och tvätta och fixa i köket….

NNNNGGGGGGGAAAAAAAAAAAAAAAAHHH!!!!