Dagsarkiv: 27 november, 2011

”Idag ska jag julstäda och hänga upp alla julstjärnor och byta till julgardiner!” sa jag högt för mej själv igår….

….och så cyklade jag till Centrum med Minsting, gick till Optiker, hjälpte honom köpa tangentbord och MP3-spelare….

….och var med om ”Värsta skräckupplevelsen” på vägen hem….(se förrförra blogg-inlägget).

God!!

Väl hemma tog jag en välförtjänt öl…

….och sen en till…

…..för jag behövde verkligen slappna av efter Minstings ”nära-döden-upplevelse”….

…och sen tog liksom tiden slut.

Man kan ju inte gå ner i förrådet när det är mörkt!

Ju!

Och städa kan man inte heller göra när det är mörkt.

Eller hur!!

Så idag:

-”Idag ska jag hämta julsaker i förrådet…och städa!” sa jag och satte mej vid datorn och bloggade….

Sen var det ut med hundar och lunchgörande och sånt….

Och SEN gick jag ner i förrådet. Minsting följde med.

Det såg ut som KAOS när vi öppnade dörren, men bara man slängt undan madrassen och kistan som stod i vägen, så var det rätt så ordentligt där nere, ändå…. allt är relativt…

Men vi hittade inte julgrejerna!

Jo, till slut!

Ja, det står på spanska i den här genomskärningen, men så illa
kan det vara ibland...att jag inte ensförstår mitt eget språk....
 

Jag vet inte hur jag tänkte när jag packade ner allt, och stoppade undan det, men det BRUKAR vara rätt finurliga tankar:

”Om jag stoppar stjärnan i den HÄR så blir den enkel att hitta sen för då ligger den tillsammans med…..” osv.

Men just denna gång har jag inte  listat ut (än) vilka finurliga tankar jag hade.

 Jag är dock ÖVERTYGAD om att jag tänkte vettigt och klokt, för det gör jag för det mesta….

…*harkel*….iallafall är TANKEN god…

….även om det i slutänden är fullkomligt O B E G R I P L I G T….

Och jag VET att jag gör mitt bästa (alltid!…nästan) och att jag verkligen försöker!

Så det så!

Iallafall:

Vad har hänt idag då? (undrar ni nyfiket…)…..

Jo, när jag letade efter dom finurligt gömda stjärnorna hittade jag en stor påse med DUPLO, som jag länge tänkt sälja + en stor påse med BRIO-tågdelar som jag OCKSÅ länge tänkt sälja…

….och som vandrat upp och ner till lägenheten (från och till förrådet), för att fotograferas och läggas ut på blocket, men det har inte blivit av….

Men IDAG – när jag tänkt sätta upp stjärnor och röda julgardiner, städa och putsa fönster och ställa ut adventsstakar – DÅ fotograferade jag DUPLO:t och Brio:t och la ut på blocket!

Är jag duktig, eller helt dum i huvet?

Om det diskuterar di lärde.

Och dom har inte kommit fram till något svar….än.

Så hemma hos oss finns inga julstjärnor uppe, inga adventsstakar och inga jul-gardiner….

Det är ostädat och ännu mer rörigt än igår, för det ligger DUPLO över hela bordet , Brio över hela golvet….

….och så…..

….levde dom lyckliga i alla sina dagar….

…med sin förvirrade, ostrukturerade och ologiska mamma….

…med spansktalande hjärna…

…eller nåt!

 

”

 

”Once upon the time….”  fanns det en mamma som var lite pysslig, och lite planerande….

Hon köpte pepparkaksdeg till sina små söner, för att dom skulle få baka inför julen, samt ingredienser till julgodis….

….för att inte tala om mandelmassan, som hon tänkte att barnen skulle göra små figurer av, stoppa nötter i….

…. och en del av godiset skulle också doppas i mörk choklad.

MUMS!

Googlad bild. INTE jag och min syster...

Det var såna grejer som hon själv fick göra som barn….och hon minns hur hon tindrade med ögonen och satt med fiiiiina rosetter i håret och med julljusen tända på bordet, och i fönstren…..så ser det iallafall ut på bilderna som pappa tog från den tiden….

Men ”tindret” kom inte riktigt till hennes barns ögon…

…..eller ser det inte lite ”tindrigt” ut på bilderna, efteråt, när hon tittar efter?…*tittar noga*

Av choklad-doppet blev det ett ”choklad-krig” där det blev en kamp om vem som kunde smeta mest choklad på sin bror….

…fast även detta fotograferades…

….iallafall slut-resultatet..

……dvs tre små bröder fullkomligt nedsmetade med choklad!

(men vart dom bilderna tagit vägen vet jag inte…tyvärr!)

 

Pepparkakorna blev brända….

…. för hur kunde man veta att man knappt kunde stoppa in dom i ugnen innan dom skulle ut igen!! Och vem kunde veta att chokladkriget skulle starta precis när kakorna var i ugnen, så att dom skulle bli bortglömda?….

I min fantasi...
 

Och av mandelmassan blev det kvar några ”skräckslagna” mandelmasse-pistoler, några mandelmasse-snoppar, EN tomte (tillverkade under hot från den väna mamman), EN gris (dito ex parentes) och ett antal ”räcker-det-om-vi-bara-rullar-den-så-att-det-ser-ut-som-maskar”?

I den väna  mammans fantasi – INNAN figur-tillverkningen –  hade dom små sönerna suttit med vattenkammat hår (och hur det skulle kunna få vattenkammat hår plötsligt, förstår hon inte, men WTF!)….

…..och rena händer (som dom inte slickat på eller stoppat i näsan) och gjort små charmiga grisar, tomtar av olika kön och storlek och kanske något troll – absolut inte vapen (!) och snoppar (!).

Vid kola-tillverkningen hade mamman NÄSTAN givit upp, men mindes ändå vagt hur hon själv stått och rört i grytor, känt den goda godislukten……

….. och hur hon därefter – i gott samarbete med sina systrar – delat på den stora kola-smeten i små bitar och lagt in i smörpapperbitar . Inga bilder finns dock på detta moment.

Sirap hälldes i ”tjockbottnad kastrull”, och socker och grädde…varefter det skulle röras.

-”JAG vill röra!” skrek Storing

-”Nej, JAG!!!” skrek Mellan

-”JAAAAA!!!” skrek Minsting.

-”Ni får röra allihop, men en i taget! Det är varmt, så var försiktiga!” sa den väna mamman tålmodigt och lugnt och tänkte att barnen skulle få röra i tur och ordning….

Hon insåg snabbt att rörningen innebar att hon måste stå tätt-intill och se till att den inte spårade ur….

Hon visste inte innan att det bildades häftiga mönster när man rörde fort fort…eller att det var Spännande när det småkokade och bubblorna sprack!

Storing brände sej: Krokodiltårar och brännmärke. Måste sköljas. Kallt vatten. Vad gör man av rörningen av kola-smet under tiden?

Mellan?

-”Mellan, kan du röra i grytan medan jag sköljer Storings brännskada?” sa den väna mamman lugnt varav Mellan klättrade upp på en stol framför spisen…..

…. och ”pupp!” så sprack en kola-bubbla lite väl häftigt och så var Mellan också bränd….

-”AAAAAAAAA!!!!!”

Mamman tog kastrullen med kola-gegga och hällde ut i vasken, sköljde två barns ”onda brännmärken”…

….. och hatade allt pyssel i  hela världen!

Njaaa....inte riktigt....men ändå!
 

Under tiden åt Minsting upp alla ”mandelmassemaskar, snoppar och vapen”, kräktes upp alltihop över duplo-högen som låg på vardagsrumsgolvet, och lyckades därefter göra ”svart snö” av alla brända pepparkakor under matsalsbordet….

……..där mamman sedan hittade honom – väldigt nöjd i leken med ”bilal som söl på svatt nö!”!

Det tog några envisa pysselgånger till (göra halsband och armband, göra pärlplattor…och inför påsk….alla dessa fjädrar!!!) innan hon insåg:

1. Jag är inte vääään!

2. Man kan inte ensam pyssla i lugn och ro med tre killar….. som gör allt till Experiment och Uppfinningar och/eller Tävlingar och Krig.

3. I give up!