Dagsarkiv: 26 augusti, 2011

Efter ett samtal hemma hos en familj, börjar min hjärna fundera kring par, relationer och äktenskap…

…och jag funderar på hur många som verkligen lever med sitt Livs Kärlek, och efter många år tillsammans fortfarande älskar varandra (på djupet/på riktigt)?….

…och hur många det egentligen är som lever ihop för att dom ”lovat det” (i kyrkan) eller för att man liksom har bara ”bestämt sej”, och dom tänker att ”gräset ändå inte är grönare på andra sidan”?….

…och  hur många som håller ihop för att dom har barn ihop och vill satsa på att hålla ihop bara för det…(vilket kanske inte är så ”bara”)?…

…och hur många som lever med någon för ekonomins skull?..

…och hur många som aldrig egentligen älskat varandra utan blivit ihop för att det var mest praktiskt så?…

…och hur många som blev ihop i gymnasiet och sen gick åren och man blev som syskon och trivs ihop och åren bara går?….

…och hur många som bara ”kämpar vidare” i bara farten utan att tänka eller känna efter…?…

…och hur många som är ihop med sin partner för att släktens skull?..etc

Jag såg på ”Ullared” förra veckan där en utav dom där härliga ”tant-systrarna” blev alldeles tårögd av lycka när hon pratade om kärleken till sin man, som hon levt med lääääänge (typ 50 år…)…

…och jag kände: ”LYLLO DEJ!”…

…och så sjöng jag en stump:

”AVUNDSJUK, jag är så AVUNDSJUK! La la la la la la la la la la….”

För ”vissa andra” har liksom ”hoppat från blomma till blomma” och liksom aldrig landat…

….typ…

…trots att ”vissa andra” trodde de skulle stanna på den första blomman för alltid…

Och då kan man fråga sej:

”VOFFÖ BLIR DET PÅ DETTA VISET??”

Igår kväll kom jag att tänka på mina älskade f d grannar; Bosse och Käte, ca 80-90 år gamla.

Innan jag flyttade till mitt nuvarande boende, gick jag förbi deras hus flera gånger varje dag, på hundpromenaderna, och ibland tittade jag in till dom, och satt en stund i trädgården och pratade, och ibland stod vi bara vid staketet och pratade bort en stund….Härliga människor!

Igår kom jag att tänka på att jag inte sett dom på ett tag…Vi brukar ju träffas ibland, fortfarande, när dom går ut med ”sin” hund, och jag med mina.

Men i morse dök dom upp utanför mitt hus. Jag tror vi blev lika glada allihop, för jag såg att Bosse gasade på sin permobil när han såg mej, och vinkade på långt håll. 

Hunden Zlatan ”frågade” mej var mina hundar var, så jag fick förklara för honom att mina hundar var hemma….ensamma.

Vi konstaterade att Bosse och Käte haft tur,  för dom är friska och starka och går/åker (permobil) på sina hundpromenader varje dag. Käte menade att det är ”tack vare honom” som dom är så pigga och glada…åsså pekade hon på Zlatan.

Jag tror också det: Att djur håller en friskare och mer levande!

Bosse berättade om Sussie – katten som flyttade hem till dom för ett par år sedan, alldeles av sej själv.

Han berättade att Sussie och han går två promenader om dagen. Promenaden går till en sten, där dom tillsammans sitter och tittar på Livet och ”filosoferar”. Han berättade också att Sussie är rädd för åskan, så när det åskar kommer hon till Bosse och vill att han och hon ska gå till pannrummet, och sitta där, för där finns inget fönster, så där kan hon inte se blixtarna.

Om det är natt när Sussie kommer, tar Bosse med sej kudde och täcke, och lägger sej i pannrummet tillsammans med Sussie, som blir så nöjd.

-”Fast det är varmt i pannrummet – ca 25 grader! – så jag blir alldeles svettig, men det gör inget, för jag är gärna där med Sussie när hon är rädd”, säger Bosse och ler.

Bosse och Käte älskar djur. Djuren är deras liv.

Jag tror att dom har ett rätt härligt liv tillsammans med Sussie och Zlatan, och jag hoppas, för deras, för djurens och för min skull, att dom lever i ”hundrade år”!