
Vi sitter på altanen hos Stenis föräldrar. Solen lyser, och det är Midsommar! Vi äter sill och dricker läsk och har det gott. Hundarna springer lösa på den jättestora gräsmattan, och allt är bara Lycka.
Flisa kommer skuttande och ser Ovanligt Lycklig ut.
Jag tänker att det beror på att det finns så mycket STENAR utefter kanten på tomten. Flisa äääälskar stenar! Finns det bara ett gäng stenar kan hon underhålla sej själv i flera timmar!
Men det är inte stenarna som gör att hon ser så lycklig och stolt ut. Näe, STANKEN avslöjar att det är något Helt Annat. Och utseendet:
Flisa har rullat sej i Hästskit! Och hon har riktigt lyckats GOTTA IN HELA SEJ i skiten!
”Får jag presentera min Underbara Hund, FLISA, som jag brukar ha i sängen på nätterna!” säger jag till Stenis föräldrar…..NOT!
Min hjärna sätter igång att arbeta: Vad gör jag nu? Hon kan ju inte springa omkring som en stor SKITHÖG här!
Stenis skrattar och säger:
-”Du får väl stoppa henne i vattentunnan där borta!”
-”Bra idé!” säger jag.

Stenis hämtar schampo och en handduk och Flisa stoppas ner i vattentunnan!
Hon har en Värdefull Sten i munnen, och den släpper hon INTE!
Så slår vi oss ner på altanen igen, och blir bjudna på JÄTTEGOD jordgubbspaj! Med vispad grädde!
Plötsligt känner jag BAJS-STANK igen!!
Det är Beppe som OCKSÅ hittat hästbajshögen och rullat sej.

Även han stoppas ner i vattentunnan…. Han sprattlar och ser skräckslagen ut.
Efteråt tror jag ändå att han är rätt nöjd.
Kanske mest för att han överlevde….