Han vill BARA bo hos mej nu. Inte hos pappan. Det har han egentligen velat väldigt länge, men….det har inte blivit så. Nu ÄR det så.
När vi var nyskilda ”rymde” Mellan hem till mej ibland….varvid Pappan först blev ARG, men sedan lät honom vara kvar – alternativt hämtade honom.
Det är inte lätt att vara skilsmässobarn alla gånger….
Mitt hjärta gick nästan sönder av frustration (+ kärlek) av och till. Jag ville ju att han, och hans bröder, skulle ha det bra!
Min ”lilla pojke”……
Mellan är ”Värsta Tonåringen” nu….pendlar i mellan Mjuk-och-Känslig, och Stenhård, och Glatt Skojboxande förbyts i ilska inom loppet av någon minut.
Utseendet är Hyperviktigt och stunderna framför spegeln är så löjligt långa att jag igår ställde undan alla speglar, för att han skulle kunna ta sej genom hallen utan att ”fastna” (3 speglar i hallen….), och komma för sent till skolan.
När jag säger att han är snygg ”som du är”, suckar han och säger:
-”Äh, du fattar ju inte! Du är ju värsta 70-talsmänniska!”
-”Meh, 70-talet är ju inne nu ju! Då är jag ju INNE!”
-”Mäh! Ååååååå…..!”
Igår kväll var Mellan Störtirriterad. Han fräste och suckade, stönade och var allmänt negativ till ALLT.
Dessutom fungerade inte internet, och det var nog ”dödsstöten”.
Svordomarna ökade i antal och styrka, fräsandet kulminerade…Han dunkade i bordet, på min (!) lap top och boxade i väggen!
Jag Andades Djupt och intalade mej att Inte gå igång, att bibehålla mitt Lugn, att inte låta mej provoceras….om och om igen….
Provokationerna stegrades….gradvis….
Tiden gick. Jag ville sova….
Han dunkade i väggen, kastade sin mobil i golvet och kunde inte förklara varför han var så arg – annat än att internet inte fungerade!
-”Gå och lägg dej och sov då!” sa jag (för klockan var mycket).
-”Äh! Jag är inte trött. Kan ändå inte sova…”
-”Jag går och lägger mej iallafall…” sa jag.
”Dunk dunk dunk KRASCH bonk dunk ssssstrrrrrrstrrrrrrrrssssssss!”, lät det från hans rum.
-”VAD GÖR DU?!?” ropade jag.
Inget svar.
”Dunk dunk dunk KRASCH bonk dunk sssssstrrrrrrrrrsssssstrrrr!”, fortsatte ljudet….
Jag morrade.
-”Nä du JÄVLAR!”
Jag gick in i hans rum och slet upp dörren:
-”VAD FAAN GÖÖÖÖR DU?!?”
Alla sängkläder var utdragna ur sängen och låg i en hög på golvet.
Det blev TILT i mitt huvud och hela harangen av ilskna och korkade ord sprutade ur mej:
-” XXXXXXXXXXXXXXXX CENSUR XXXXXXXXXXXXXX!!!!”
JAG började gråta av frustration. Han började gråta.
SEN kom Orden.
Orden som Förklarade VARFÖR….
Sen grät han. Och grät. Och grät.
Och det kändes skönt, att dom äntligen kom:
Orden och Tårarna.
Sen var han trött. Och jag med.
Och vi kunde lägga oss.
I tystnad.
erviluca #mammatillfyrakillar 