Månadsarkiv: juli 2010

En dröm/erviluca

 

(Jag tänker att det här inlägget är Helt Ointressant för läsare, så jag förväntar  mej inga kommentarer, men för MEJ är det viktigt att minnas drömmen och försöka förstå vad den betyder, för jag tror den säger mej något…Jag känner det. Så därför skriver jag ner den och läser den själv, igen och igen….)

 

Jag hade två viktiga drömmar i natt. Såna drömmar som Betyder Något. Jag känner det. Jag har väldigt sällan såna drömmar, så när jag har det, vill jag skriva ner dom och sen ”fnula” på vad dom betyder….

Här är den enda drömmen:

Jag ska åka till MIN lägenhet. Det är en lägenhet jag aldrig varit i, men som jag fått av någon underlig anledning av ??? kommunen? Vet inte. Men det är VIKTIGT, iallafall, för jag har inget boende, så jag MÅSTE åka till detta boende.

Jag börjar min resa och jag kör/går/åker fel hela tiden. Kör vilse. Kör fel. Hittar inte. Jag blir frustrerad eftersom mina barn väntar i min lägenhet. Å andra sidan är dom där med sin pappa, så dom är omhändertagna tills jag kommer. Min mamma, min svågers mamma (!?!) och mina barns pappa har gjort iordning lägenheten och dom bor där tills jag kommer.

Till slut står jag iallafall utanför huset, och förstår då att jag fått en lägenhet i ett Fantastiskt Område i Det Mest Fantastiska Hus som existerar. Jag borde alltså vara Superlycklig. Men nu ska jag till Rätt port.

Jag ringer till en av sönerna på mobilen. Han säger att jag ska gå in i ”porten rakt fram” och sen ”ta hissen till våning 3”. Jag går in i porten ”rakt fram” och ser att porten därefter delar sej i ett haaaav av prång och portar och hissar och allehanda dörrar. Det är fanttastiskt vackert och jag förstår att jag hamnat i någon slags Superboende.

Jag kliver in i en hiss och ser att det finns massor av ”3-or” att trycka på. Jag chansar på en trea och trycker på den. Hissen börjar röra sej…neråt uppåt bak-och-fram, hitåt och ditåt och stannar till slut…men jag kommer INTE dit jag ska….Jag försöker igen, med ny hiss. Samma sak igen: Massor av 3:or! Jag trycker på flera treor. Jag  åker iväg i hissen som blir en båt (!) som hamnar i djungeln där en man sätter sej i båten och tar fram ormar! Jag förstår att ormarna inte är farliga, eftersom ”hissar inte kan vara farliga”, men ändå blir jag lite rädd. Sen åker jag en massa olika hissar hit och dit och upplever det ena efter det andra; Att bli målad till clown, att någon tillfredsställer mej sexuellt (!), att gå i olika affärer, att åka upp-och-ner….och jag blir mer och mer frustrerad över att aldrig komma fram!

Jag går ut ur detta hiss-samelsurium och träffar där en kvinna som är vän med min mamma. Jag säger till henne att HON borde ju veta var min mamma är och så säger jag adressen. Hon och jag kliver in i nästa hiss tillsammans. Men det blir lika tokigt igen. HON blir målad till en clown!

Sen träffar vi en ”gammal faster” eller  nåt, som också ska till min lägenhet. Jag känner inte igen henne, men jag inser att hon kan hjälpa oss rätt. Precis när vi ska in i hissen, blir den full, och hon hamnar utanför. Men hennes handväska fastnar i hissdörren, så hon åker med på utsidan, och kläms ihjäl, så när vi kommer fram ligger hon UNDER hissdörren när vi kliver ut, och man ser hennes händer och fötter sticka ut…och hon väser lite döende sådär. Så vi ringer 112 innan vi går in till min lägenhet…

Men till slut, hittar jag ändå rätt dörr till min lägenhet och kliver in där. Den är ENORMT stor. Helt fantastisk! Min mamma möter mej och berättar att hon och min svågers mamma har möblerat delar av den och gjort i ordning den.

Min ex-man har berättat för mej att ”lägenheten är lite speciell” och att det tex  ”finns ett hål runt sängen i mitt sovrum”, men det är inga problem egentligen, eftersom ”när sonen kommer upp på natten har jag byggt ett litet hinder som gör att han kan kliva över hålet”.  Dessutom har han berättat om andra ”hål” i lägenheten. Det är ”golvet som inte är färdigbyggt”.

Den första delen av lägenheten är verkligen FANTASTISK! Helt otroligt vacker och STOR och ljus. Jag känner att jag vill göra om den, sen, så att det blir mer MIN möblering och MITT sätt, men jag är överväldigad av hur vacker och fin den är. Sen går jag in i barnens rum. Mellansonens sovrum är tryggt och stabilt och ”nästan färdigt” med möblering och allt. Äldsta sonens rum ligger närmast dom vuxnas sovrum (vilket jag inte förstår…varför just HANS?) och är också ”stabilt”.

Yngsta sonens rum ligger längst bort och har ett hål i golvet som är ”svart, djupt, oändligt” och hotfullt.

Även ”mitt sovrum” – där mina barns pappa sovit hittills (i väntan på mej) – har ett STORT hål under sängen som är oändligt, svart, djupt och som innehåller Något Elakt och Fult. Att yngsta sonen skulle kliva över ett ”hinder” skrämmer mej, eftersom hindret består av en handduk.

Vardagsrummet är Helt Fantastiskt och där samlas alla på kvällen. Intill vardagsrummet är det Finaste sovrummet, och DET rummet har min storasyster tagit!  Jag blir sur, eftersom jag tycker att min yngste son kunde ha fått det, men jag tänker att jag får ändra det när hon flyttat.

På kvällen samlas alla i Det Fantastiska Köket för att först äta och sedan Umgås,men INGEN bjuder in mej! Jag hör röster och balanserar över alla svarta otäcka hål till Det Fantastiska Vardagsrummet, och upprört frågar jag varför ingen sagt åt mej att det var mat, och att dom skulle umgås. Alla bara tittar på mej. Ingen svarar.

Kärleken sitter också där plötsligt. Men jag tycker ändå inte det är hans ansvar att bjuda in mej till umgänget, utan att det är mamma och Dom Andra som svikit mej. Kärleken frågar om jag verkligen ska ”ta” lägenheten. Och jag säger att jag tänker rusta upp den, och sen kanske sälja den dyrt så att jag sen kan ”göra vad jag vill”.

Sen vaknar jag!

Att vara Singel-kvinna…/erviluca

 

Vi hamnar i en diskussion, där jag ska berätta, och förklara, hur det EGENTLIGEN ÄR att vara Singel och Kvinna.

Han förstår inte hur det KÄNNS att bli utpekad som den som vill Ta Allas Män på festerna, att inte ens bli bjuden – för det mesta – och hur HOTFULL jag är mot alla Gifta Kvinnor (dvs deras män), genom att bara Existera!

Och hur det KÄNNS när jag ”råkar” dansa med en Gift Man på en fest  och känna hans frus Genomborrande ilskna blickar gentemot mej…utan att jag ens bett om att få dansa med just Honom! Och hur det känns när Dom Gifta Kvinnorna frågar var min man är, och jag svarar att jag är skild (dvs Singel) och man riktigt SER hur dom tänker att jag ”snärjer män” på löpande band, och att jag vill knulla med deras gifta man, bara jag får chansen…..

Suck!

Han tror mej inte. Han tror inte det är så. Han är singel-man, sedan många år, och har INTE känt det så…alls! Och jag säger ”det är SKILLNAD på singel-kvinnor och singel-män….Vi singel-kvinnor får ”skylla oss själva” och är HOT, mot ALLA äktenskap!

Sen händer det då och då….att jag träffat en Trevlig Gift Kvinna, som förstår att jag är som ”alla andra” och att jag inte vill TA deras man, och blir min vän ändå….men DOM kvinnorna växer verkligen inte på träd. Men dom finns!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

”TACK, Karin, Lisa, Inger och Ingela! Ni är mina VÄNNER och ni är GULD värda! Utan er hade mitt liv varit….rätt tomt!”

Och TACK, Flisa och Milton!

 För även om Flisa äter upp vår fläskfile´, så har hon funnits för mej genom alla dessa singel-år, och bara Älskat mej som jag är (och jag er)!

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Jag vet inte om han tror mej, när vi diskuterat färdigt, men han ler ändå och säger:

-”Men NU har du ju mej!”

 

 

Dumma hund! /erviluca

 

( En heeeelt oskyldig hund…..NOT!)

Jag pratar med mamma. Hon har haft hand om hundarna i nästan en vecka, för jag ville ha en ”barn- OCH hundfri” vecka. Hon har suckat och stönat lite innan, men hon tar tappert hand om dom….

….tills hon ringer idag.  Hon vill bara tala om att hon har ”38,9 C i feber” och att hon ”kissar blod”, men hon ska minsann tappert ”ta hand om hundarna tills i morgon”. Jag talar om att jag inte vill att hon ska dö på kuppen, så jag säger att jag ska komma IDAG och hämta dom… Hon suckar lite ”martyriskt”, och jag hör hur hon ler lite, och så säger hon: ”Okey”.

Nu är hundarna här. Jag har faktiskt längtat lite…Jag drömde om en massa hundar i natt faktiskt…En mycket underlig dröm… Den berättar jag om senare….Jag tror den ville lära mej något – drömmen alltså….

Nu är Flisa och Milton här. Och jag känner att jag har ”landat”. Det känns bra.

Kärleken har ONT i ryggen och fixat och donar med fläskfile på grillen och allehanda delikatesser…Då passar Flisa på att smyga ut och hoppa upp på grillen (!) och vräka ner fläskfilen och äta upp hälften…innan Kärleken och jag kommer ut och ser eländet!

-”Jävla skithund!!! GÅ IN! SKÄMS!”

Flisa skäms….som en hund…

Jag blir så besviken på henne! Och HON ska vara min bästis! Ha! Vilken Svikare…

Fegisar! /erviluca

 

Det finns saker jag tycker är FEGT och MESIGT, eller ”bögigt”, som mina söner skulle ha sagt.

En sak jag tycker är ”bögigt” är att vara rädd för regn….

….att springa som en idiot – kanske med en tidning över huvet (som om det skulle hjälpa?!?) – när det börjar regna….in under tak…och så ”PUH!” bah, som om det var värsta bomb-anfallet.

Eller att säga:

-”Näe, vi kan inte gå nu – det REGNAR ju!”

Ursäkta, men jag tycker också det är nästintill löjligt att ha paraply!

 Att sätta på sej stövlar och regnkläder = helt okey!

Och att gömma sej under tak om man har ”nylagt hår” och är sminkad, så att risken är att sminket rinner…är också okey….

….men att rusa, som om man hade ”döden i hälarna” när det börjar regna, med normalt hår, inget smink (eller vattenfast), och normala kläder =

FÅÅÅNIGT!!!!

Jag – en svart stolt kvinna! /erviluca

 

Vi lyssnar på Johnny Clegg tills jag blir svart och börjar slå på bongo-trummor och stampa med fötterna i första bästa sand (-låda).

Kanske jag hade passat väldigt bra som afrikansk kvinna i djungeln. Jag tror faktiskt det. En stark självständig afrikansk kvinna mitt i djupaste Afrika, med rak rygg och utsugna tuttar…..

….dansande stompande, stampande, yyylande i skenet av elden mitt i svarta natten….

Jag kan verkligen se mej själv i den situationen….med hundra små flätor studsande på huvudet….och med putande rumpa….

….stark, stolt, envis….

"Jag kör!" /erviluca

 

Jag tror inte han orkar ”bromsa” hela vägen hem också, så han bestämmer sej för att han ska köra…..

”Oj! Det är ju fel på BILEN! Kopplingen är konstig, växlarna funkar inte…men va faan va dålig fjädringen är…”

Typ.

Och jag bah: ”VA?!? Jag trodde det var JAG!!”

Tyyyypiskt tjejer va?! Att tro att det är fel på mej, när det är fel på bilen!

 

Minigolf…med hjälm? /erviluca

 

 

 

Under middagen på den vackra Hälsingerestaurangen, med gäster vid tre bord (inklusive vårt), bestämmer att vi ska spela minigolf. Kärleken slår sej på bröstet och säger att ”oj oj oj!” vad han är bra på minigolf…Själv minns jag bara att jag tyckte det var kul sist – inte om jag vann eller förlorade. Så jag slår på inga bröst alls.

När minigolfmatchen startar är han väldigt….vinglig! Han vinglar mer upp och ner, än hit och dit. När han ska försöka måtta bollen med golfklubban ser det mer ut som om han ska falla huvudstupa på brädet (betongen) är att han ska träffa bollen. Jag föreslår hjälm – utifall att, liksom…. Han förstår inte – han siktar ju! Han får Hole in one, på första. Sen blir det en massa slag…för då har vingligheten kommit ikapp hjärnan, eller händerna…eller nåt…

Jag tror jag vinner. Jag har inga glasögon, och ser därför inte vad jag skrivit för poäng…Inte han heller…

Det blir ju så ”i en viss ålder”, men vi skrattar hela vägen tillbaka till campingen, och en vacker dag…

….ska jag räkna ut vem som vann…

Solen var här idag…… /erviluca

 

….så man kan säga att vi åkte rätt.

Vi bara skrattar och sover – fast inte samtidigt – och har det härligt. Slappar, läser, myyyyyser….får sand mellan tårna, och skinkorna….spiller vin på shortsen, tvättar och skrubbar dom och spiller sen öl på dom….

Åker och handlar. Äter. Gör sånt man gör dagligen, fast ändå blir det Annorlunda – på en Annan Plats, på Ett Annat Sätt och Tillsammans med Kärleken. Då blir det….Speciellt!

Typ Bäst!

I stugan breve… /erviluca

 

(Hälsinglands riviera: Orbaden, tror jag det hette där vi är…)

Vi kom på eftermiddagen. Jag var rätt trött efter att ha kört 20 mil…Han var också trött, efter att ha ”bromsat” hela vägen… Träningsvärk i låren, typ….

Han grillade. Jag drack vin. På tom mage. Dumt, men gott.

Sen gick jag balansgång på stenar i vattnet. Det är också rätt dumt när man druckit två glas – eller fler? – på tom mage….

I stugan breve dök det upp ett skrattande par i vår ålder…Dom spelade Yatzi och hade kul….Plötsligt stod dom vid vårt bord och undrade om vi ville va me…Det ville vi.

Snack, skratt, vin, cigaretter, whiskey och tärningsspel….tills vi rumlade in i varsin stuga….alltså dom ramlade in i sin och vi i vår…

Jäklars vad ont i huvet man kan ha ”Dagen Efter”!

Och idag gick jag ensam ner till Hälsinglands riviera och låg i vattnet och flöt alldeles E N S A M, och tittade på dom vackra bergen och kände att livet är rätt Underbart!

Mot solen! /erviluca

 

-”Vi tittar på kartan var solen är, och så åker vi dit!” sa han

Vi tittade och hittade solen på Åland!

-”Let´s go to Åland!”

Lättare sagt än gjort. Alla stugor bokade, och hotellen för dyra.

Vi började om.

-”Är det inte liiiite sol däääär, typ bakom molnen? Visst ser det ut som om solen kommer dit, åtminstone!”

-”Here we come, Göteborg!”

Men, va faan; Måste ALLA åka dit vi ska?!? Inte en liten sovplats att finna…

-”…men jag har ju ett tält i bagageluckan…nä…nä?….NÄE! Inte TÄLT!”

-”En kryssning kanske? Tallin eller Riga, eller varför inte Åbo?!?”

-”Jag åker vartsomhelst med dej!”

FULLT! FULLBOKAT!

-”Meh! Kan ”dom” inte hålla några platser kvar till oss Spontana?!?”

……………………………………..

Han hittade en Friggebod utanför Bollnäs, för oss Spontaningar! Jiiihaaaa!

 

Hold on Bollnäs! Here we come!