Idag har jag fått Spåttifaj! Jihaaaa! Nu kan jag lyssna på VADSOMHELST NÄRSOMHELST!!!
Det var Kärleken som fixade, via en kompis, som fixade åt mej….och så hade Kärleken redan fixat en sladd till DVD-spelaren så att jag kan koppla datorn dit och höra på musik HÖGT!!!
Så nu ska jag gå och leka med Spåttifaj-grejen!!!
…och kanske dansa lite…och sjunga!
-”VÄNTA!……………
……….. Jag ska bara krypa ur skinnet lite…………………………….
…………sååååja……………
…….åsså tillbaka igen!……………Klart!”
Fit for fight igen!
Bilen står i ett garage – KROCKAD (demolerad) – och väntar på att Någon ska ta tag i det hela, så jag får veta om jag kan köpa en ny via försäkringspengar, eller om det går att laga den gamla….
Under tiden….går jag, eller åker buss eller andra kommunala färdmedel…
Det jag inte tänkte på idag, när jag satt på bussen, är att man inte kan ”drömma sej iväg” när man sitter på bussen…. Det KAN man faktiskt när man kör bil! Man drömmer sej iväg, och PLÖTSLIGT är man framme IALLAFALL….och man tänker ”HUR kom jag hit???”. Då har det Undermedvetna kört en ända fram!
….men buss-chauffören kör inte via mitt undermedvetna, blev jag tydligt medveten om idag….när jag plötsligt tittade upp och:
”NÄMEN OJ!!! Var ÄR vi???”
….och så fick jag GÅ tillbaka! Visserligen i strååålande sol, MEN det ingick liksom inte i arbetstiden att åka fel….och jag kom för sent till jobbet:
-”F´låt!”, liksom….
erviluca #mammatillfyrakillar 