
Att stå längst ut på trampolinen och gunga
Gunga gunga
Böja benen
Och gunga
Känna i magen hur det pirrar till
När hoppet görs
När man flyger genom luften
tappar fotfästet
Men att ändå stå längst ut
Och gunga
Utan modet
Att hoppa
…………………………………………………………………………………………………
Att stå längst ut på trampolinen och bara slänga sej ut
Rakt ut i det okända
Utan att ens titta
om det fanns något vatten under trampolinen
Att våga hoppa….
och riskera platt fall
Ett platt fall som gör ont
eller bara blir ett magplask
Eller en känsla av
pirr i magen
Och att fångas upp
av en varm famn
med en skrattande mun
Som skrattar
ända in i Himlen….
……………………………………………….
Finns Romantik
Finns kärleken?
Finns ”ever and ever after”?
Finns det som spirar i hjärtat
på riktigt?
Eller är det bara en fasad
Skapad av drömmande
konstnärer
som väldigt gärna VILL
som har drömmar och hopp
precis som jag
Och som skapar sig bilder
inuti
som inte finns
i verkligheten?
Om det är så:
Vill jag då leva
i Verkligheten?
Eller bara fortsätta
Drömma
Och fly
in i Isolering och Avstånd
Ensam
Igen
I min egen värld finns
Godhet Kärlek Vänskap och Omtanke
I min egen värld är människor
Goda
I min egen värld är man ärlig och sann
I min egen värld kan man inte skadas
I min egen värld råder
Ensamhet
Eftersom den skapats av mej
Ensam
Om jag släpper in någon
måste den lova
att inte skada på något sätt
Att vara snäll
Forever and ever
Men så fort ensamhet blir tvåsamhet
Börjar kompromisser
Gnidande skrapande
gnisslande kärvande
processer
Och kärlek
Är det värt det?
Är Satsningen värd
risken att förlora
Att kasta sig ut
och våga
Värd risken att slå sig
hårt
Det gör alltid mer ont inuti
än utanpå
Och ingen ser
smärtan
Det är bara jag
som känner den
Kliv inte in i Min Värld
och skapa kaos
Kliv inte in i Min Värld
om du tänker gå igen
Du har fått nyckeln
och du låser upp låset
Men du får inte kombinationen
till det innersta
förrän du Lovar
på heder och samvete
att inte göra mej illa
Att alltid stanna kvar
tills jag väljer
att gå
Jag kanske inte orkar
Jag kanske lämnar dej
Men det är En annan sak
En Helt Annan sak
Jag kan inte lova något
Jag bara känner
just nu
att med dej
vill jag leva
Vara med
varje dag
och natt
Forever and ever
Just nu
Jag är För Mycket
Jag känner För Mycket
Jag har för Starka känslor
Och ingen broms
För mycket för vem
För starkt för vem
Det är ju ändå jag
Som måste hantera
mej
Det är ju ändå jag
som lever med mej
varje dag
och som inte kan
lämna
mej själv….
Du kan gå iväg
och pusta ut
och undra
om du kommer att orka
Men jag
lever med mej
varje dag
och måste
orka
Sen, när det blir vardag
Och känslorna blir hanterbara
Blir jag vanlig
Som en ”svensson”
eller en ”persson”
I alla fall vissa dagar
vissa timmar
eller minuter…
Står du ut
med mej?





