Jag trodde ALDRIG att jag skulle komma i den åldern när jag skulle se sämre. ALDRIG! Jag såg ju så bra!
Därför blev jag lite irriterad när dom som tillverkar paket för några år sedan gjorde mindre bokstäver på alla paket och burkar osv. ”Säkert är det någon slags besparing…att dom ska få plats med fler bokstäver på mindre yta, eller nåt”…tänkte jag, HELT SERIÖST!
Jag tror det tog upp till ett halvår innan jag fattade att det var jag som började se sämre!
Jag köpte ett par läsglasögon och plötsligt blev alla bokstäver i hela världen (!) tydligare och jag kunde läsa godnattsagan för Grabbarna Grus mycket lättare.
Men det kändes lite dumt att ha på sej glasögonen till att börja med – det var som om jag skulle på maskerad: Jag kände mej utklädd!
Några år senare har jag, typ, 10 par glasögon! Överallt hamnar dom, utom där dom behövs….Typ.
Jag har haft ETT par på jobbet i flera år. Utan att dom har försvunnit!
IDAG försvann dom! Jag tycker jag varit duktigt som haft ETT par i flera år, för hemma har jag 10 par som hamnar bakom toaletten, i städskrubben, under någon matta (nä, nu ljuger jag!), i bokhyllan, på köksbordet, i någon ficka, vid datorn, i sängen, på TV:n… Men Ietc men ALDRIG att dom är däe jag behöver dom!
DAG försvann det ENDA par jag hade på jobbet. Do ställde sej på sina små ben och rymde, helt enkelt!
Tack och adjö, Jobb-glasögonen!
erviluca #mammatillfyrakillar 