
Via Stay Friends har jag fått kontakt med flera ”ungdomskärlekar”…Det är rätt kul att höra vad det blivit av dom…och hur dom beskriver minnena av mej/oss…Det är gott för självkänslan, även om det är ett tag sen…
M var jag ihop med ett helt år i åttan. Kärleken mellan oss var så mjuk och varm och lugn och trogen och härlig…Vi var ett helt gäng killar och tjejer som hängde ihop.
M skriver till mej på Stay Friends sida att han minns hur vi låg i min säng och ”hade mysigt” och lyssnade på Ted Gärdestad. Jag minns inte det. Jag minns andra saker….
… tex hur vi låg i HANS säng och hade mysigt…väldigt, väldigt myyysigt…så mysigt så att jag höll på att krypa ur kläderna, men det gjorde jag inte…inte han heller…så långt kom vi aldrig…
Men när jag tänker på honom tänker jag på Värme, Kärlek, Trygghet och det blir alldeles som bomull i hela mej…Mjukt och Snällt, liksom…
Jag mötte en gammal klasskompis från mellanstadiet i en krogkö en kall vinternatt en gång. Vi stod där ett tag och kom fram till att han och jag varit kära i varandra samtidigt där i femman. Det hade jag behövt veta då, när självförtroendet var i bott! Men ack, det är ju alltid trevligt att få veta sånt iaf 🙂
GillaGilla
Jag har också en sån gammal kärlek, där vi båda var kära i varandra i 7:an, men ingen vågade säga det, och så fick jag veta det 30 år senare… 😉
GillaGilla
Konstigt nog är det ofta ungdomskärlekarna man minns bäst. Antar att det beror på att det är nytt och spännande. Och få saker kan vara så starka och påtagliga som en riktig ungdomskärlek.
GillaGilla
Den är ju rätt ”kravlös” också. Man älskar någon, pussas, kramas och sen går man hem till sej och ”drömmer”…Ingen vardag, inga krav….Myyysigt!
GillaGilla
Ja, vem minns inte den allra första, heta förälskelsen? Vilket lyft, vilken känsla! Men minns också känslan när det tog slut, då trodde jag ju att livet var slut …..! Men visst var det speciellt,……. varmt o mysigt………o det skulle hålla heeela livet :)Kram/ gumman
GillaGilla
Ja, och jag väntar sååå på att mina söner ska få uppleva detta och att jag ska ”stå på sidan och stötta”, men det händer aldrig…*otålig*
GillaGilla
det är farligt att möta ex, man kan ju liksom inte låta bli att tänka på hur det var då… jag får bli nykär i min man vilket jag blir då o då. Barnens kärlekar bävar jag mig för………tänk om nån av dom träffar nån tjej man tycker jättemycket om o så vill dom inte ha henne kvar, …men det ska ju bli spännande oxå såklart. kramiz/sarah
GillaGilla
Det lustiga är att man ”ser” pojken ”I mannen” som står framför en…Först ser man ”En Man i 40-50-årsåldern” som vilken annan man som helst, och SEN ”ser” man plötsligt Killen man var kär i….och då ser man inte den Gråhåriga Mannen längre…om du förstår…Lustigt…Nåja. Min äldsta son gjorde slut med sin flickvän i december. Jag älskade henne! Men det gjorde inte han…Men nu har vi bestämt, ex flickvännen och jag, att vi ska ha kontakt ändå…Vi får se HUR,…kanske mailkontakt…för vi gillar verkligen varandra… Hon blev nästan som ”min dotter” – den dotter jag aldrig fick!
GillaGilla