
Jag blir GALEN på mina egna tonåringar, när det enda dom kan göra är att fräsa och irritera sej på allt och alla – speciellt på sin lillebror (10 år) men även på Allt Annat (typ TV:n, datorn, kompisar, mat, godis men framförallt på VARANDRA!). Shit ba!
Det skulle man tänkt på när man skaffade flera barn tätt!
Å ena sidan är dom inte i närheten av dom ungdomar jag jobbar med, och DERAS problemsituationer…
… men å andra sidan LEVER jag med dom här rackarna!
Pust.
…och att ständigt höra och leva med SUCKAR, STÖÖNANDEN och allt detta fräääsande:
-”Jävla PUCKO!”
-”Jävla ADHD-unge!!!”
-”FITTA!!!”
-”KNULLFITTA!!”
-”Äru helt puckad eller?!?”
-”Du e så jävla dum i huvet så….ÅÅÅÅÅÅ!!”
-”Du tror att du äger!”
-”Sa ja ju inte!!!”
-”Du tror att du är så jävla bäst!!”
-”Jag e så jävla bäst!!”
-”Eru ju inte!”
-”Du SUGER!!”
-”DURÅ, DU SUGER KUK!”
-”Jävla böööög!”
-”Du e jävla gay!!”
-”Ska du säga, jävla homo!!”
-”Jag hatar dej – döööööööööö!!”
………………………………………………………………………………………………..
Plötsligt är det tyst…
….och så hör man:
-”Vet du hur man kommer till banan efter vattenfallet?” *trevlig röst*
-”Ja, du går via det där berget och så över bron…så är det där….” *trevlig röst tillbaka*
…men då har jag redan flyttat hemifrån…så det var bara ett rykte jag hörde… 🙂