Dagsarkiv: 3 januari, 2010

Jag tyckte Milton var lite väl tuffsig, med allt hår i ansiktet, så jag tog fram saxen och klippte lite här och lite där…och så lite mer där…och några toffsar hit och några toffsar dit…och så lite till…

 …och så plötsligt såg han så ”naken” ut, så att när 15-åringen fick syn på honom så sa han:

 -”MEN! Han ser ju ut som Skalle-Per!”

…och eftersom vi pratar med så där ”fåniga röster” som hundmänniskor kan göra ibland, så blev det utan S och då blev det ”Kalle-Per”…så nu får Milton heta ”Kalle-Per” ett tag…

Han är sååå gullig, fast huvudet ser lite litet ut till den super-lurviga kroppen…men jag kan ju inte klippa av honom pälsen när det är -10 grader ute!

Jag ville ju bara att han skulle SE lite bättre (ut)!

(Bilden föreställer inte Milton, men NÄSTAN! Den är LIK honom).

Igår, när jag var ute och gick med mina två hundar, lät jag Milton (blandning mellanpudel+yorkshireterrier) gå lös, fast vi inte gick i skogen, för han är så lydig. Det var mörkt, inga bilar på den lilla vägen bredvid, och det snöade lätt.

Plötsligt sprang Milton över gatan och fram till en bil som står parkerad. Där klev just ett ungt par ur en bil, och ut hoppade också en stor hund. Milton sprang rätt fram till hunden, varvid det ”hände något”.

Jag vet fortfarande inte vad som hände, för allt gick så fort, men mannen slängde sej över sin hund och skrek ”NEJ! FY!!!NEJ!!!”. Milton skrek i högan sky (men det gör han jämt när han blir lite rädd…) och sprang iväg… Jag ropade på Milton, men han bara sprang.

-”STANNA DÄR!” ropade jag med bestämd röst. Och Milton stannade. Jag kände igenom hans kropp men han verkade oskadd.

Tjejen till den stora hunden kom efter oss och var jätteupprörd över vad som hänt, och berättade om hur deras hund beter sej mot andra hundar och undrade hur min hund mådde osv. Jag sa att det var mitt fel, och att jag inte hann med osv. Jag brukar ju inte ha Milton lös där.

 När vi kom hem började Milton skaka på huvudet: Skaka, skaka, skaka. Jag kände igenom hans huvud med händerna, och sen öronen. Såg inget, märkte inget. Milton fortsatte skaka på huvudet.

Idag har vi märkt att Milton piper till när man rör på ett speciellt ställe vid höger öra, men det syns inget där, men han har så mycket hår i öronen och runt, så det är svårt att se om det är någon liten skada där.

Något jag märkt med mej själv, är att jag bli helt KO-LUGN när det händer såna här saker. Saklig, lugn och väldigt fokuserad. OM jag reagerar så gör jag det efteråt, ofta långt efteråt, och då kan jag bli skakig eller arg eller ledsen. Men precis när det händer är jag Superfokuserad. Det är bra att veta, faktiskt.

Jag skojar ofta med mina söner…och ofta funkar det bra – speciellt när jag skojar med dom en och en…men när jag gör det vid matbordet, kan det låta så här:

 -”Hörrödu, din lilla sparris! Du åt visst ingen frukost idag?” säger jag kärleksfullt till 13-åringen.

Han hinner inte svara förrän storebror hakar på:

 -”HÖ HÖ HÖ!! SPARRIS!!! DU ÄR EN SPARRIS!!!” 

 -”Själv då?!? Jävla BULLE!!” fräser ”sparrisen” tillbaka till storebror…som fortsätter:

 -”SPARRIS! DU ÄR EN SPARRIS! HA HA HAAAAA!”

 Jag blir ARG och säger:

 -”Jag sa det bara lite kärleksfullt och gulligt! Det var INTE meningen att det skulle bli bråk och ret av det!”

 -”Ööööö! Han är en sparris!!” fortsätter 15-åringen….

-”TYYYYST!!!” skriker jag…… pedagogiskt….och jättehögt!

…………………………………………………………………………………………………………………………….

Jag har lärt mej att med söner måste man PEKA MED HELA HANDEN, VARA SUPERTYDLIG och RAK, och INTE TVEKA. Man måste vara ”lite militärisk” ibland, faktiskt.

-”Svensson! Stoppa tallrikarna i diskmaskinen, NU!”

-”Jönsson! Torka av bordet med disktrasan, NU!”

Obs! Ordet NU är viktigt, för annars tror dom att det är SEN som gäller.

Om jag säger:

-”Skulle du kunna vara snäll och torka av bordet?” så får jag svaret ”nej”, eftersom det är en fråga…

eller

-”Jag skulle bli jätteglad om du plockade in i diskmaskinen!”, och så gör han inte det, för han skiter väl i om jag blir jätteglad….typ.

SÅ är det att leva med män söner.

Hos oss är det nästan en ständig ridå av ljud:

”Ratatatatatatatatatatatatata!”

”Dammed!”

”PANG!”

”BOFF!”

”Dunk!”

”KRASCH”

…………………………………………………………

Jag stod med yngste sonen på Onoff igår och han skulle välja ett TV-spel till Playstation3 (som dom fick i julklapp). Han tittade på spel med Monster på framsidan, med ARGA män, Krigiska män, Blodiga Män och med titlar som ”Kill-machine, Dead Horizon, Borderlands, War forever”….och jag såg hur det vattnades i munnen på honom.

 -”Jag älskar spel där man skjuter!” konstaterade han med ett leende.

 Jag tittade mot spelen med rosa bakgrunder; med familjeplanering, med små djur som man kan rädda och hästar man kan rida på och köpa saker till…och jag suckade djupt:

 ”Åh, tänk att få åtminstone få SE hur ett SÅNT spel funkar Någon Gång”,tänkte jag och till sonen  sa jag:

-”Det DÄR spelet då (”Djursjukhuset”)? Du gillar ju djur!” *förhoppningsfull*

 -”Äh!” sa han och himlade med ögonen…

…………………………………………………………………………………………….

 Jag kom att tänka på en gång när jag var på en Videobutik med sönerna och skulle hyra film.

 Det är ju samma sak där: Det ska vara Action, snabbt, skjutande, fighter osv för att dom ska tycka det är kul/intressant och vilja hyra det.

Bredvid mej stod ett par föräldrar med två barn: En kille och en tjej. Mamman sa till killen:

-”Nu är det Beatas tur att välja film, för du fick välja förra gången…” och sonen suckade, men accepterade.

…och jag tänkte att det blir så otroooligt KILLIGT i en familj med BARA killar…men mer ”utjämnat” i en familj med BÅDE pojkar och flickor…

 Jag kan ju inte KRÄVA att vi ska titta på Sound of Music…Oj! Det har jag faktiskt gjort! he he he….för att jag ville att dom skulle se Min Barndoms Starkaste Filmupplevelse….och dom satt faktiskt ”artigt” och tittade på hela filmen, men höll på att somna under tiden… Men dom gjorde det! Tumme upp till dom!

 Men numera tittar vi på Deras ”action-filmer” tillsammans…

 FAST jag inte gillar det speciellt mycket…

…………………………………………………………………………………………………….

…..och ljuden i bakgrunden fortsätter (Terminator VI, eller nåt):

”RATATATATATATATATATATATATTTATATATATTTAAAAAA!!!”