Månadsarkiv: december 2009

När man bor på 75 kvm, och har haft ett gäng killar omkring sej i en vecka… och lagat mat och fixat, nästan oavbrutet…så känner man lite grann sådär att man kanske skulle vilja vara ifred…och titta på TV i lugn och ro…och få välja program själv…och slippa laga mat…och bara ha TYST omkring sej, och ingen som ropar ”Maaammmmaaaaaa!”….

Men barnveckan är snart slut, och då får jag allt det där…

 Men först ska vi ha JULAFTON!

 Och då ska alla tindra med ögonen och vara lyckliga och glada!

 Och jag som inte städat! Men vem bryr sej?!? Inte jag. Inte sönerna.

 Så jag skiter i städningen.

 Jag tar ett glas vin till istället!

Skål!

Morgonen har varit rätt lugn..Jag halvligger i soffan och slumrar lite framför ”Biggest loser”…10-åringen halvligger intill, med sina fötter på min mage och tittar på You Tube på min lilla lap-top. Kusinen från landet sitter och spelar på sin mobil…

Då kommer 13-åringen nyvaknad upp:

-”VAR ska JAG sitta?!?!”

Jag reser mej upp och säger:

-”Jag ska ändå fixa på min bondgård på FarmVille så du kan ligga här!”

 Hur korkad får man vara???

KRIGET startar:

 -”Ta bort dina äckliga fötter!!!” SMACK!

 -”Jag får ha mina fötter där jag vill!” TJONG!

 -”TA BORT DOM!!” DONG!

 -”Neje!!!” NYP!

-”Du kan ligga åt andra hållet!” SMOCK!

-”Nej, då får jag ont i nacken!” TJONG!

 SMOCK!

 ”AJJE!”

Jag går dit, och lägger mej i:

-”Du lägger dej SÅ, och då lägger dej SÅ! TYSTA NU!”

Går ut ur rummet.

Jag hör:

 -”Näe, jag vill inte ligga så!!!”

-SLUTA! TA BORT DINA FÖTTER!”

 Så hör jag:

 -”Ska vi spela Mario Cart?”

Kusinen från landet tycker inte heller det är kul med brödernas tjaffsande.

-”Okey!”

Klick klick klick klick….

-”Jaaaaaa!”

-”Akta!”

 -”Skitbra!”

-”Oj!”

 Glada barnröster (…nåja…med vissa inslag av målbrottsröster) sprider sej i lägenheten….

 …åsså levde dom lyckliga i alla sina dagar….<3

 TYP!

…hemma hos mej!

Tre killar rusar runt med plast- och träsvärd och fäktar och tjuter och skriker!

-”AAAA! Du slog ju ditt hårdaste!!”

-”Nähä!”

-”AAAA! Du slår ju på min hand ju!”

-”Det var ju inte Meningen!”

Det börjar tydligen spåra ur…

Kan ni förstå hur det LÅTER med en kille med målbrottsröst och två förpubertala galningar, och hur det ÄR att leva MITT I KRIGET på 75 kvm?!?

GAAAAAAAAAAAAAAAA!

http://www.killfragor.se/

 Jag hittade en site som verkar himla bra för unga killar. Den ska jag vidareförmedla till mina söner… …och kanske det är någon mer som har söner, eller känner killar, som skulle vilja titta/läsa på den sidan, så varsegod!

Min äldsta son ville överhuvudtaget aldrig tävla. Han avstod från varenda liten tävling, om han ”fick”, när han var liten. Han hatade att tävla. Han gick på karate i 2 år men när tränaren sa att han måste tävla ”man-mot-man” så slutade han på karaten. Tyvärr, för han var duktig på kator.

Son nr 2 vill visserligen gärna tävla men är en otroooligt dålig förlorare. Ända sedan han var liten och vi började spela Bamse-spelet och Hundvalpen, och vad dom hette, så bröt han ihop om han inte vann och skrek och grät och sa att någon (oftast lillebror) hade fuskat osv. Det var INTE kul att spela med honom.

Son nr 3 har alltid äääälskat att spela spel och tävla osv, men han tycker själva tävlingen/spelet är det roliga, och bryr sej inte om vem som vinner. Om HAN vinner blir han glad, men vinner han inte, bryr han sej inte så mycket om det, för det var så kul att spela/tävla. Det betyder att han ofta vinner eftersom han gör det så glatt och enkelt, allting! Sen blir han drabbad av Storebrors Vrede… 😦 

Sen är det minstingen som lärt sej att stötta dom andra – speciellt Han-som-är-en-dålig-förlorare: ”Åååå vad du är smart/bra/duktig/snabb ropar han glatt till sin Storebror (antagligen för att hålla humöret uppe på honom, och det vet också den andra brodern, och låter det ske…)” och om Storebror förlorar så hjälper Lillebror till med att säga att det var ”brädet som var snett” eller att ”du fick nog solen i ögonen” och alla andra (löjliga) ursäkter som Den Dåliga Förloraren behöver för att ”överleva”…. OM Minstingen vinner blir han glad, men om han förlorar blir han också glad för han älskar att göra saker TILLSAMMANS och det gör man ju när man tävlar/spelar!

Tänk så olika det är!

Just nu sitter dom och spelar något Mario-spel där alla figurer slåss mot alla och jag påminns om deras olika personligheter…

Kusinen från Landet äter med öppen mun. Det är så äckligt: ”Smask smask smask!”. Han är 11 år och borde verkligen kunna stänga munnen när han äter. Själv har jag lärt mina barn att äta med stängd mun från att dom varit ca 6 år och dom har lärt sej detta rätt snabbt.

 Det finns vuxna som smaskar och slaffsar när dom äter, och inte har lärt sej det mest grundliga vid matintag: Att stänga munnen, men men…

Min storasyster, som är mamma till Kusinen från Landet, tjatade på mej och vår lillasyster JÄMT när vi var små: ”Ät med stängd mun!!!” fräste hon. ”DU SMASKAR!!!” tjöt hon, jämt, av vad jag minns.

Och nu sitter vi här med Hennes Son som smaskar värre än värsta värst! Jag säger till honom att ”stänga munnen/ät med stängd mun/kan du stänga läpparna när du äter?” och han fortsätter smaska….

Tycker du det är viktigt med smask – inte smask?

När Kusinen ”från landet” kommer förändras Grabbarna Grus. Plötsligt leker dom jättebra tillsammans allihop, och gör saker dom aldrig gör annars!

Idag skulle alla ut och åka pulka. Snabbt fick jag fundera ut om det fanns överdragsbyxor till alla, vantar och mössor!

 Kylan kom ju lite överraskande och är man en ”cool och stajlad kille med vax i håret” så kan man ju INTE ha mössa! T o m TANKEN på att ha mössa förstör ju Frisyren! Typ! Jag är en ”jävla idiot” när jag säger ”Glöm inte mössan!” när dom går till skolan…”Åååååå!”.

 Så står dom där i hallen och ska ut och åka pulka. Jag lyckas trixa ihop allehanda överdragsbyxor (som jag inte ens minns att vi hade!) och även mössor och handskar (tumvantar är ”bögigt”!).

MEN vi hittar inte 13-åringens handskar! Då faller världen samman!

-”Någon har SNOTT mina handskar!!” säger han. ”Jag VET att jag la dom där på hatthyllan! Nu har någon SNOTT DOM!!” fräser han ilsket.

-”Ja, inatt när vi låg och sov kom det en tjuv in genom dörren och snodde BARA dina handskar…Han tänkte ´jag måste hitta Dom Svarta Handskarna`och så tog hand dom”….

-”Men ååååååååååå! Det är väl Kusinen eller Bröderna som tagit dom!!!” fräser han.

Jag ropar in killarna, som inte orkat vänta på 13-åringen, och säger ”har någon tagit hans handskar??”. Näe, ingen har tagit någons, alla har sina egna.

 Livet är slut.

– ”Du bryr dej inte om mej! Du köper bara saker till Alla Andra – inte till mej!!!” 13-åringen kastar sej på sängen och gråååååter. All världens elände faller över honom.

– ”Jag köpte ju handskar till er alla sist, men vi hittar dom inte!” konstaterar jag.

-”Men mössa då! ALLA har mössa utom jag!!!”

– ”Men du vill ju inte ha!!”

-”Joooo, jag har sagt jättemånga gånger att jag vill ha en svart mössa!!” gråter han, ”men du lyssnar aldrig på mej – bara på DOM! Uhääääääää!”

 Men HerreGud! Huuuuur kan ett par borttappade handskar bli så stort???

 Han gråter så att jag blir alldeles rörd och börjar gråta själv…All skit han samlat på sej passar på att komma ut, verkar det som…

-”Jag älskar dej jättemycket! Och vill du ha en svart mössa ska jag åka och köpa en! Hur ska den se ut?”

-”Bara svart!” snyftar han…”utan något märke”…

——————————————————————-

Svart mössa är inhandlad och gråa nya handskar. Han är nöjd och ska gå ut med dom andra för att åka pulka (andra omgången då dom ska gå ut)…Han går…men kommer tillbaka…och jag får nästan ont i magen (”Vad är det NU DÅ?!?!?”).

-”Jag tappar ju mina byxor!!!” fräser han.

Obs! Han kör med ”häng”!

-”Ja, det är väl klart! Du har ju häng!”

– ”Näe, det är för att du aldrig köper något skärp till mej!” fräser han.

Bit ihop…Andas djupt…

Jag hämtar ett skärp och sätter i jeansen. Han går ut igen.

Puh!

Vid kvällskissningen av hundarna drog jag in luft genom näsborrarna och dom frös ihop! Tjong!

Det är KALLT ute!

 I bara jeans blev benen som ispinnar och kylan vandrade genom jackan rätt in på huden.

 Nu ska jag krypa ner i sängen, bredvid 10-åringen som somnade under godnattsagan i MIN säng, och bredvid hundarna som är riktiga värmedynor.

Jag har också en Äkta värmedyna som värmer min säng! Myyyysigt!

Godnatt!

!…2….3….4 glas rött vin…Nada. Ingen känsla. Inget.

Jag drack vin senast i oktober…när jag var i Florida…och sen har Huvudet styrt = Huvudvärk. Jag har inte vågat ta ett enda glas vin, av risk att få migrän…

Men så idag tänkte jag: VA FAAN! Och så köpte jag en dunk rött vin…

Mums! Jag njuuuuuuuuuuuuuuuuuuuter! Mmmmmmmmmmmmmmmmmmm!

Ett glas…känner inget…Två glas……känner inget………Tre glas……….känner inget………Är inne på det fjärde! Keh?!?

Jag brukar bli lite ”lullig” efter det första glaset! Inte för att jag VILL bli ”full” eller så, men det är KONSTIGT!

 Vaereförfel???

Min kompis gifte sej häromdagen, efter fyra barn och 15 år tillsammans med Mannen. Han hade tjatat en längre tid att han ville gifta sej…Hon tvekade, tyckte inte att det kändes bra…Ville att han skulle ändra sej lite först…Ta tag i sin ilska…som gick ut över barnen…Speciellt tonåringen…

Han får utbrott och skriker och kastar saker…Han förstår inte tonåringen, som beter sej som en ”vanlig tonåring” enlig min kompis…

Jag fick just ett mail ifrån henne. Dom har gift sej på resan Utomlands, och jag frågar ”varför?” eftersom hon pratat om att lämna honom…

… och inatt fick han ett utbrott när tonåringen vaknade mitt i natten och väckte honom för att hon var rädd! Då blev han Galen och tänkte kasta en stol i golvet, innan han lugnade sej, och hon skriver ”Varför gifte jag mej med honom?”.

 JAG vet inte.

Vet du?