Om man ser någon som är väldigt väldigt snygg/vacker så blir man ofta lite generad och har svårare att prata med dom, än med dom som ser Vanliga ut.
Ofta säger man att man ska inte döma någon från utsidan – ”inte döma hunden efter håren” – men det gör man ju också om man dömer någon utifrån att den är ”för snygg”.
”Jag vågar inte prata med honom för han är för snygg!”
”Hon tror nog att hon Är Något för att hon är så snygg!”
Kan då snyggheten bli ett fängelse, eller en Mur mot omvärlden?
Man vill inte bli bedömd för hur man ser ut, för ”du fattar väl ändå ingenting, du som är så snygg!”. Det kan vara svårt att bli tagen på Allvar som tjej, och snygg… Kan man vara Snygg OCH Intelligent? Eller Ful och Dum?
Jag märker ju själv att jag hamnar i ”fällan” titt som tätt och dömer människor efter utseendet på detta sätt.
En del kan ju vara så fula att man nästan tycker synd om dom…och kanske bli man lite ”överbeskyddande” för att ”han är så ful”…Man kanske t o m blir Extra Snäll för att ”han kan inte ha det så lätt så ful som han är”….
Eller så blir man extra otrevlig mot någon som är snygg därför att man är säker på att ”alla smörar säkert för honom, så snygg som han är, så då tänker inte jag göra det!
Han får säkert vem han vill, så han ska minsann få veta att JAG inte tänker krypa för honom…”.
Det är ju fördomar alltihop!
erviluca #mammatillfyrakillar 