Månadsarkiv: september 2009

Chatt på facebook

 

Aforism.gif

Jag var inne på Facebook, och såg att han också var inne! ”Hej!” skrev jag i chatten och konstaterade att ”jag såg att du var kär”. Ja, han  hade blivit det IGÅR, eller om det var idag (minns inte så noga) i en tjej han träffat via dejtingsidan. Det hade sagt ”pang” och det var ”som om blixten slagit ner”…och jag blir så AVUNDSJUK!…och sen chattade vi fram och tillbaka och hade skittrevligt!

Han sa det som ”ALLA ANDRA MÄN” också sagt: ”Du som är så vacker och snygg och trevlig och snäll och har en massa humor kommer säkert att hitta någon man alldeles snart! Dom borde ju stå i kö för dej”. Jorå, jag har en sån där kölappsgrej utanför dörren…Det gäller bara att DOM hittar hit….

”När du minst anar det kommer Han att dyka upp” (som alla säger). Man går omkring och ”anar minst” varenda dag, men inget händer. Nada. Njet. INGENTING!

Det är inte så att jag verkligen vill bli sambo igen, och jag KAN verkligen leva ensam. Jag mår verkligen bra med mej själv! Jag gillar mej själv rätt skarpt och tycker om att vara ensam! Men ibland längtar jag efter kramar, kärlek, närhet, gosa, kramas (igen) och att Bli Utvald! Jag längtar efter Känslor!

Men jag längtar inte varje dag och jämt….och jag längtar inte så att jag tar ”vemsomhelst”…utan jag längtar IBLAND och då vill jag BARA ha Den Rätte! Och vem han är VET JAG INTE!!! Ho ho!

Ingen Farbror iallafall! Det finns många farbröder i min ålder kan jag säga…och någon ung oerfaren grabb vill jag inte ha….jag har unga grabbar i mitt liv så det räcker (och blir över!).

Nåja. För att återgå till chatten: Vi chattade fram och tillbaka och det var så trevligt och mysigt. Sen sa vi ”natti natti” och så var det med det!

Slut.

 

Skit också!

 

internet%20love.jpg

 

Jag såg honom på en dejtingsite. Han såg söt ut. Jag tog kontakt och fick svar: Ett jättefint svar! Så mailade vi lite fram och tillbaka, några gånger. Han skrev så romantiskt och fint. Jag kände lite ”vänta lite! vi känner inte varandra än! take it easy!”….Sen skrev jag att vi kunde väl träffas och gå en prommis i helgen. Jorå, det skulle vi!

Sen blev det tyst…..tystare än tyst…..Väldigt tyst! Såg att han tagit bort sej från dejtingsiten…”Han tror väl inte att det är Allvar…innan vi ens träffats?!” tänkte jag…

Hm!

Sen läste jag på facebook att han var kär! Och inte i mej då, för mej har  han ju inte ens träffat. Och jag tänkte ”Skit också! Nu får jag börja från början!” Suck och pust!

Men det var väl inget för mej iallafall, men det är ju kul att få Drömma och ”Tänka sej att…..”.

Slut.

Strippstång

 

strippstång.jpg

Kalla mej gammaldags, men ”förretiden” visste vi barn/unga knappt vad en strippstång var! Och NU har folk det hemma i sina vardagsrum! TYP. Eller?

Strippstången blir väl till slut lika vanlig som en TV! Varför har man strippstång? Klättrar tanterna/fruarna runt på den och strippar för sin man, eller klänger paret på den tillsammans? Och NÄR i så fall? När barnen lagt sej, eller vad? Och vad säger man till barnen att det är? En brandmansstång?

 Jag hörde när min ena son sa till den andra:

 ”Har du strippstång i ditt rum?”

 ”Ja, har du?”

”Ja”

….. …och jag ba: ”VA?!?!”

 Det var i den virtuella världens rum de hade strippstång. Men ”VARFÖR???”

 ”Man får respekt om man har en strippstång”, förklarade 14-åringen.

 …och jag ba: ”VA?!?”

 …”Ja, man får respekt och då får man poäng och då blir ens sida mer besökt och då får man mer makt liksom…”

….och jag ba: ”VA?!?! För en STRIPPSTÅNG!?!? Vet du ens vad det är???”

”Ja, det är klart!”

 Suck! Så när jag kommer hem till mina vuxna söner om 10 år, och ska vara barnvakt till mina barnbarn, kommer vi att leka brandmän kring en strippstång….eller? För strippstången ger familjen Respekt i grannskapet…. ELLER?

 ”Det var bättre förr”…. 😉

"Töntig fitt-mamma"

 

fuck_you_fusking_fuck_l.jpg

Så här kan en ”konversation” låta hemma hos oss:

Jag: Dags att tvätta sej! Slutspelat! Stäng av datorn!

Tonårsson: VA?!?! REDAN??!?! Du e ju värsta töntiga Fitt-mamman ju! Faan! *argt*

J: Fitt-mamma? Näru, jag är en riktig KUK-mamma förståru! *fnissar”

T: Du e ju helt jävla Mongo ju! *ler med ögonen*.

 Stänger av datorn.

J: ….och vad gör det DEJ till då? Mongons barn! Ha! Du är en son till ett Mongo! Ha haaaa!

 T: Du e så jävla töntig! (kan inte låta bli att le)

 J: Jag ee töntig! Jag ee töntig! *sjunger” Dalalalalalaaaaaaaa!

T: Faaan alltså! Alltid ska man gå och lägga sej klockan åtta, typ!!! (i verkligheten är klockan 22.30 när jag säger till) Du e så jävla töntig! Du tror att vi är värsta småbarnen!!! *försöker låta sur – misslyckas*

Jag boxar till sonen på armen, och får en box tillbaka. Alltid ska killar boxa tillbaka hårdare! Alltid!

J: AJ!! Du boxar ju hårt! Sluta! *Tar mej för armen och Leeeer*

 T: Fan, du tål ju ingenting! *ler*

 Boxar igen.

J: AJ! Boxar du igen pussar jag dej på MUNNEN! *trutar med munnen*

 T: Jävla peddo! *skrattar*

Sonen luffsar ut i badrummet, rätt glad och rätt nöjd….och tvättar sej varvid han kryper i säng. Det blir ingen puss på munnen (”Uäck!”) men däremot en på kinden.

Godnatt min älskade tonårsson!

Booooring!

another_boring_day.jpg

 

Det känns så ”booooring” just nu…Inte ”boring” så att jag är deprimerad eller nåt, utan mer bara sådär ”uttråååååkat”….Vill att det ska Hända Något Spännande!

ELLER så längtar jag efter Resan Till Amerika, och kan inte tåla mej….28 dagar kvar….

Eller så blir jag aldrig stor/vuxen/färdig och längtar hela tiden Vidare i livet…Vidare till nästa Händelse/Utveckling/Grej/Moj….och just nu är det stilltje…

Så jag måste alltså lära mej att leva i stilltje. Det är kanske min Livsläxa. Eller nåt!

Kan jag Landa någon gång. Landa På Riktigt och känna ”HÄR vill jag bo/leva/vara/jobba/stanna! NU är jag NÖJD/Färdig/Klar!”

Jag HAR känt att ”här ska jag stanna” men jag har ALDRIG stannat någonstans längre än 3-4 år! Men jag VILL känna så, och jag VILL stanna någonstans…

 

 

 

Svettig och nöjd

 jogga.jpg

Så sprang vi igen ikväll! Hela sommaren, nästan, har vi sprungit, eller joggat, eller snarare ”luffsat”(iallafall jag) 3,5 km, 14-åringen och jag. Det var inget vi kom överens om, eller så, utan det bara blev så….Det är så skönt och man känner sej så nöjd efteråt.

Men det syns och märks inget på kroppen! Förutom att det blir lättare och lättare att springa, men inga byxor har blivit för stora och jag känner mej inte smalare alls! Skitsamma – jag mår bra av att springa/jogga.

Men snart kommer snön…och vad gör vi då?

Gör knäppa saker:

 

confused 2.jpg

…som att

 – missa färjan till fastlandet från Gotland, för att jag tittat slarvigt i almanackan, där jag skrivit upp tiden, och tittar på fel dag, så när vi kommer till färjan på kvällen har sista färjan gått och vi får sova i bilen för att vänta in nästa färja kl. 4.00…..

– skjutsa sonen till fel ställe, dvs tror att han ska träffa sina klasskompisar kl.8.20 vid tåget…ingen är där när vi kommer, med andan i halsen i sista sekunden…och jag ringer skolan och frågar ”var är alla?” och då visar det sig att jag skulle kört honom till buss-stationen!

 – betala den ena räkningen 2 ggr, och den andra INGEN gång, varvid jag får tillbaka pengarna på den ena och får KRAV på den andra…

– kör en son till ett födelsedagskalas, men ingen är där…Hänger presenten på dörrhantaget med en liten lapp att vi var där…Det visar sig sedan att kalaset var dagen innan och att vi missat det! Jag hade tagait fel på dag!

 Sånt här händer mej jämt och ständigt! Stackars barn som har en sån förvirrad och okoncentrerad mamma! Suck! Och jag måste leva med mej!

Gömt under kudden:

 

Gotland 2009 178.JPG

Hon ser så nöjd ut där hon ligger. Lite mallig faktiskt. När hennes mamma kommer gående hör jag ett mullrande djupt där inne i bröstkorgen: ”Rrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr!” varnar hon. Mamman stelnar till. Tittar på mej, vädjande: ”Hjälp!” ser hon ut som.

Jag håller i Sally och säger till Flisa: ”Kom nu då!”. Flisa hoppar både lättad, och samtidigt lite rädd, upp i sängen och lägger sej vid mina fötter.

Gotland 2009 182.JPG

Jag kryper ner i sängen och stoppar min ena hand under kudden, som jag brukar göra när jag ska sova. ”VA?!?! Ett grisöra under kudden!!! VEM har lagt det där??”

grisöra.gif

Sally tittar på mej med skyldig och frågande blick. Jag lägger grisörat på hyllan ovanför sängen. Sally kommer fram och nosar uppåt. Hon tittar på mej och ”godkänner” placeringen av grisörat med sin blick. INGEN når den nu! Hon trampar runt bredvid mej tre varv och sen lägger hon sej tillrätta igen med en nöjd suck. En slick får jag också innan hon sluter sina ögon.

God natt!

Jag vill att det ska Hända Något!!!

Nu har det gått flera månader utan att det har Hänt Något kul, annorlunda, spännande – NYTT!
Snart måste jag möblera om, eller flytta, eller byta jobb, för jag blir tokig på när det inte Händer Något!!!!

Duktiga hundägare

 

hundarna våren 2009 006.JPG

 

JAG är ute och går med mina hundar 4-5 ggr/dag och det är jättesällan jag ser en hundbajshög.

Bajskorv.jpg

Jag tänkte häromdagen att ”I det här området kanske det bor omkring 25 hundar, och alla går ut ca 4 ggr/dag. Det blir 100 hundpromenader med nödiga hundar just här. Och hur många bajshögar har jag sett att någon Glömt plocka upp? Typ 1! Möjligen 2…Men det är ju otroligt vad Duktiga alla hundägare ändå är!”

Därför vill jag ge en ELOGE till alla DUKTIGA hundägare som plockar upp bajset efter sina hundar!

Ofta får vi höra klagomål av allehanda sorter om hur vi INTE plockar upp bajset och hur vi INTE tar  hand om våra hundar och hur hundarna skäller och hur vi INTE har någon pli på hunden.

Men jag måste säga att jag tycker tvärtom! Dom flesta hundägare HAR någorlunda pli på hunden, plockar upp bajset och är otroligt noga med att hunden inte ska störa eller skrämma någon.

Så HURRA för alla duktiga hundägare i detta avlånga land!!!