Håll tummarna!

Jag har en ljuvligt underbar superälskad hund, som jag måste sälja. Det värker i hjärta och själ men det måste göras (allergisk son).

Vid två tillfällen har det skett ”försök” att byta hem för henne och båda gångerna har det känts som om hjärtat slitits ur kroppen när jag ”tagit steget” och båda gångerna har de nya mattarna/hussarna ångrat sig. För att inte tala om dem som kommit och tittat på Sally, blivit förälskade och sen ”ångrat sig”.

Suck!

Sally är värd ett kärleksfullt hem! Sally är värd Det Bästa! Hon är ingen Perfekt hund, som lyder jämt jämt och hon beter sig inte alltid ”önskvärt”, men hon är det Gosigaste av alla gosiga hundar, och hon lyssnar när man pratar med henne och jag tror att hon förstår vad man säger…. Hon är Speciell!

Är det Tredje gången gillt nu? En kvinna har hört av sig, och hon och hennes man verkar ha ett jättebra och kärleksfullt hem. Nu ska ”lära-känna-processen” börja. Och det känns så läskigt… Jag orkar inte ”satsa” och ”förlora” en gång till…Inte Sally heller… Fast jag tror inte ens hon fattade vad som hände första och andra gången. I första familjen var hon i 3 dygn…. I den andra var hon visserligen i 2 veckor, men hon hade med sig sin mamma hela tiden, för vi ”skolade in” henne tillsammans med mamman, och samtidigt var jag på semester, så det blev mer ”hundpassning på semestern” än ett ”överlämnande”. Nåja.

Kan ni inte hålla tummarna, mentalt, för mig och Sally denna gång! Att det ska funka! Att den nya matten och hussen ska bli superkära i henne, så att de står ut med att hon högljutt Sörjer och längtar efter oss/mig, och inte är ”sig själv” en tid….

Min syster ”adopterade” en hund från Rumänien för några år sedan. Det tog måååånader innan han ens vågade gå omkring på deras golv (han ville BARA ligga under sängar och soffor – han var skräckslagen!), och fortfarande tycker han att alla nya människor är Monster! OJ, vad dom har kämpat med denna hund! En SÅN familj vill jag att Sally ska hamna i.